Arkeologi
Arkeologer gräver fram saker som kan berätta om människors liv. En snöansamling djupt inne i en glaciär eller ett forntida pollenkorn är också arkeologiska fynd – användbara i forskning om hur klimatförändringar påverkat samhällen genom tiderna. Här är alla artiklar om resultat från arkeologisk forskning.
-
Borås klär Gunnistermannen
Martin Ciszuk, doktorand vid Textilhögskolan, har varit delaktig i reproduktionen av Gunnistermannens plagg. Ett unikt projekt där deltagare med olika kompetenser utnyttjats till fullo.
-
Unika träbitar från bronsåldern hittades Uppsala universitets samlingar
3000 år gamla träbitar som härstammar från gravkammaren i Kung Björns hög i Hågadalen utanför Uppsala har hittats i de växtekologiska samlingarna vid Uppsala universitet. Fyndet gjordes i samband med ett projekt vid Museum Gustavianum som kartlägger gamla föremålssamlingar vid...
-
Hårstrå kastar ljus över teori om Kopernicus
Tillsammans med polska forskare publicerar nu Uppsalaforskare resultaten av analysen av Kopernicus kvarlevor. En DNA-analys av några hårstrån i en bok från Museum Gustavianum, Uppsala universitet, blev en mycket viktig pusselbit i projektet.
-
Vittene – en verkstadsplats från järnåldern
När Asta och Tapio Lund 1995 hittade ett säreget föremål i sin trädgård anade de föga att marken intill skulle visa sig dölja ett av Sveriges största guldfynd. Förutom halsringen låg det i åkerns plogskikt ytterligare unika guldföremål. Nu kommer boken om livet och de tvåtusenåriga...
-
Kulturen bestämmer när ett foster blir barn
Gränsdragningen mellan vad som sågs som ”foster” och ”barn” berördes på ett påtagligt sätt av kristnandets förlopp i Skandinavien under sen vikingatid och medeltid- bland annat genom nya begravningsritualer för späda barn. Det visar arkeologen Lotta Mejsholm i sin avhandling som...
-
Hur såg samhället ut i södra och mellersta Skandinavien under bronsåldern?
Vad kan bebyggelsen under senneolitikum och bronsålder säga oss om samhällsstrukturens utveckling och förändring? Arkeologen Magnus Artursson kommer i sin avhandling fram till att samhället under denna tidsperiod haft en betydligt mer varierad och komplex uppbyggnad än vad man hittills...
-
Europeiska kulturlandskap – Hur människan format Europas natur
Europas natur är ett resultat av människans inverkan under flera tusentals år. Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk har förändrat flora och fauna. Men även historiska händelser som krig, revolutioner och sjukdomar har påverkat naturen. Landskapet har odlats upp och växt igen om...
-
Vem vill besöka en fornlämningsplats?
I Västra Götalandsregionen finns ca 85 000 kända fornlämningar och inom Göteborgs kommun ca 4 000. Några av de här platserna är kända och uppmärksammade, de flesta är emellertid ganska anonyma och bortglömda. Vem använder de här små fornlämningsplatserna och till vad? Detta är...
-
Krigare, härskare och stora gravhögar – förspelet till att Sverige blev Sverige
Det stora antalet storhögar, totalt ca 270 stycken, och den jämna spridningen av dem tyder på instabila politiska förhållanden i Mälardalen under den yngre järnåldern. I en nyligen framlagd avhandling i arkeologi vid Stockholms universitet ger Peter Bratt en samlad beskrivning och analys av...
-
Västra Siciliens svunna historia
Västra Sicilien är idag känt för att vara ett säte för en av världens mest kriminella organisationer, Cosa Nostra. Men hur var det här förr? De senaste årens skandinaviska utgrävningar på Monte Polizzo, västra Sicilien, har kartlagt en inhemsk bergsbosättning från 500 talet f. Kr....
-
Varför vet vi det vi vet om de första människorna i Bohuslän?
En av utgångspunkterna för sin avhandling har Oscar Ortman tagit i arkeologen Åke Fredsjö som var verksam i Göteborg och Uddevalla mellan 1934 och 1978. Men inte bara Fredsjös egen forskning om Västsveriges äldsta stenålder har haft betydelse utan även senare arkeologers berättelser om...
-
Bostäderna speglar stenålderslivet i Norrbottens kustland
Livsmönstren i Norrbottens kustland förändrades flera gånger under den yngre stenåldern. Det visar en ny avhandling i arkeologi där analyser gjorts av bostäder från Torneälvens dalgång i norr till Jävrebygden i söder.
-
Tvärvetenskapligt angreppssätt ger tydligare bild av boplatsförändringar i forntida Sverige.
Forskningen kring bosättningen under järnålder, vikingatid och tidig medeltid har traditionellt studerats som tre skilda enheter. I sin avhandling presenterar Björn Hjulström en kombination med kemiska analyser och egna arkeologiska utgrävningar av boplatser i Mälardalen, vilket har...
-
Det är järn som orsakar nedbrytning av trä i Vasa
Under tiden på botten i Stockholms hamn ansamlades stora mängder järn- och svavelföreningar i virket på regalskeppet Vasa. Sedan år 2000 har man sett att det sker förändringar i träet som kan hota skeppets stabilitet. Först trodde man att det var svavlets omvandling till svavelsyra som...
-
Arkeologiska lämningar berättar om kontakter i östra Medelhavet
Arkeologiska fynd och inskriptioner från forntida Hazor i nuvarande Israel, visar att staden var en knutpunkt i ett omfattande nätverk av kontakter och handel. Det framgår i en avhandling av arkeologen Kristina Josephson Hesse, som själv varit med på utgrävningarna av Hazor sedan 1998.
-
Spår i skelett och tänder berättar om liv och död under stenåldern
Fysisk ansträngning och aktiviteter av olika slag lämnar tydliga spår i både skelett och tänder. I en ny avhandling i osteoarkeologi vid Stockholms universitet visar Petra Molnar hur spår i skelett och tänder vittnar om levnadsförhållanden och beteendemönster hos jägar-samlare på...