Artikel från Göteborgs universitet
5 mars 2008

Ny tolkning av hällristningarna i Bohuslän

Det finns över 10. 000 skeppsbilder i Bohuslän och enligt Johan Ling vittnar dessa om en konkret strävan mot den maritima sfären under bronsåldern. Under större delen av 1900-talet har man emellertid ansett att hällristningarna gjorts vid åkermarken i Bohuslän som ett led i en fruktbarhetskult. Lings GPS-inmätningar av hällbilder samt nya studier kring strandförskjutningsförloppet visar istället på att en majoritet av hällbilderna, ca 60-70 procent, har huggits in på eller i närheten av stränder i den innersta skärgården.

Eftersom de flesta hällbilder gjordes på strandnära lägen i norra Bohuslän under bronsåldern bör stranden under denna tid ha betraktats som en viktig och laddad plats.

Genom att mäta höjden på hällbilderna och jämföra detta med strandlinjens läge under bronsåldern diskuterar Ling i sin avhandling olika tidsmässiga, rumsliga och sociala aspekter kring placeringen av hällristningarna. Under större delen av 1900-talet har emellertid bronsåldermänniskan betraktats som en passiv jordbrukare. Och skeppen på hällarna har setts som agrara “kultskepp” som gjorts i samband med fruktbarhetsritualer vid odlingsmarken i norra Bohuslän.

Resultaten i Lings avhandling pekar mot en mer komplex bild av tidens ekonomi och sociala och rituella praktik. Han konstaterar att det maritima inslaget har spelat en stor roll vid sidan av jordbruk och boskapsskötsel. Det arkeologiska materialet visar på att kommunikation, handel, interaktion mellan Bohuslän och Jylland var såväl frekvent som beständig under bronsåldern. De kommunikativt belägna hällristningsområdena kan ha fungerat som viktiga maritima portar, transitzoner och hållpunkter för vägarna till havs och fungerat som säsongsvisa samlingsplatser för olika slags sociala, rituella och praktiska handlingar.

Hällbilderna har flera olika dimensioner som spänner från en konkret social och praktisk sida till ett mer abstrakt inslag, bortom vardagspraktik och världsbild. Det finns också inslag av andra sociala och rituella positioner och antagonism, sexualitet och rörlighet har gestaltats tillsammans med mer laddade rituella symboler. Johan Ling har studerat mer grundläggande praktiska och sociala aspekter på själva inhuggningsprocessen i relation till andra sociala och symboliska aspekter av bildkommunikation. Tidigare forskning kring hällbilder har dock ganska ensidigt fokuserat på olika teman och teorier kring den kontemplativa betraktaren och således lyft ut bilderna ur dess sammanhang i landskapet och jämfört bilderna med myter och sagor i tid och rum. Johan Ling har i sin avhandling istället försökt att diskutera den reella praktiken i landskapet.

Avhandlingens titel: Elevated Rock Art. Towards a Maritime Understanding of Bronze Age Rock Art in Northern Bohuslän, Sweden.
Disputationen äger rum torsdagen den 20 mars 2008 kl 13.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg _______________________________________

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Johan Ling, 031-786 18 67 (arb), 0703-32 50 02, johan.ling@archaeology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera