De hushåll som drabbades av höga elpriser under energikrisen är mer negativa till klimatpolitik, visar en studie. Prisskillnaderna mellan de svenska elområdena leder också till missnöje och en känsla av orättvisa.
Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt 4 000 hushåll som bor nära en av Sveriges elområdesgränser för att ta reda på deras inställning till koldioxidskatt. Studien visar att ett fördubblat elpris ökade motståndet mot koldioxidskatt med 20 procent.
Studien visar också att högre elpriser ledde till att många fick en överdriven uppfattning om hur dyra och orättvisa skatterna är, särskilt för hushåll med lägre inkomster.
– Mycket av det som gör att folk är negativa till koldioxidskatt bygger på missuppfattningar. Man underskattar den miljömässiga vinsten och överskattar vad den kommer att kosta det egna hushållet, säger Jens Ewald, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Elområden upprör
Sveriges fyra elområden infördes 2011. Fram till 2022 var det inga större skillnader i pris mellan områdena, men efter Rysslands invasion av Ukraina och den efterföljande energikrisen i Europa uppstod stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige.
Nu har regeringen gett Svenska kraftnät i uppdrag att utreda om systemet med elområden ska tas bort.
– Folk blir förbannade över det som de uppfattar som orättvist, vilket gör dem mer skeptiska till klimatpolitik. Det betyder inte att vi bör avskaffa elområdena, men det visar tydligt att vi måste bli bättre på att förklara varför systemet finns och hur det fungerar, säger Jens Ewald.
Sverige ett föregångsland
Sverige var först i världen med att införa koldioxidskatt 1991 och har sedan dess varit ett föregångsland. Men valet 2022 ledde till ett trendbrott, när flera partier gick till val på sänkta bensinpriser.
– Koldioxidskatter möter ofta politiskt motstånd, trots att de är viktiga verktyg i klimatarbetet. De undantag och skattelättnader som införts under senare år är det första tydliga hacket i kurvan, och innebär att den effektiva koldioxidskatten har sänkts, vilket försvagar Sveriges klimatpolitik, säger Jens Ewald.
Avhandling:
Opposition to Carbon Pricing: Beliefs, Revenues, and Protesters, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
