Allt färre äger nyhetsmedierna i Sverige

De svenska nyhetsmedierna ägs av allt färre företag. Det har varit en tydlig trend under det senaste årtiondet, visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet. Utvecklingen innebär möjligheter – och risker.

Så sent som i förra veckan rapporterades att Bonnier News Local och NWT Media har ingått en avsiktsförklaring om partnerskap och korsvist ägande. NWT Media äger Nya Wermlands-Tidningen och en rad andra lokaltidningar.

Ett annat exempel från senare år är medieföretaget Stampen, ägare till Göteborgs-Posten och flertalet andra lokaltidningar. Stampen hamnade i ekonomisk kris och köptes upp av ett konsortium där bland annat det norska mediebolaget Polaris ingår.

I dag ingår en mycket stor andel av landets fler än 140 dagstidningar i några få övergripande ägarsfärer.

Pengarna som försvann

Det finns två huvudsakliga förklaringar till den ökade ägarkoncentrationen, enligt rapporten från Nordicom. Den första handlar om samhällets digitalisering.

Den andra rör framväxten av globala plattformar som Facebook, Google och Instagram. Tidigare tjänade tidningar ansenliga summor pengar på att företag, ofta i närområdet, betalade för att få in reklam på tidningssidorna. När annonspengarna istället började hamna hos Facebook och Google blev det kris i kassan för många medieägare.

– Det har skett en enorm förflyttning av annonspengar, samtidigt som medierna har digitaliserats, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom och rapportens författare.

– Teknisk utveckling kostar pengar och de som har lyckats med den här digitala omställningen är de stora koncernerna. En del små medieföretag har klarat det här dåligt, men har sedan köpts upp av större företag och då har de gått bättre.

Ägarförändringarna har med andra ord handlat om överlevnad. På så sätt har utvecklingen varit bra, menar Tobias Lindberg.

– I grunden innebär det här att vi har fler dagstidningar och lokaltidningar kvar än vi annars hade haft. Medieföretag har överlevt och fått större resurser till journalistik.

Risk för snävare innehåll

Men det finns också risker. En är att medieutbudet kan bli likriktat, säger Tobias Lindberg.

– I lokaltidningar finns kultursidor, ledare och insändarsidor där åsikter förs fram. Finns bara en enda ägare på en ort, till exempel, finns risken att det blir svårare att komma fram med åsikter och tankar.

Nyhetsrapporteringen kan också påverkas. Även om det journalistiska idealet är en opartisk och självständig rapportering, också gentemot ägarna, jobbar ändå olika medier på olika sätt. Till exempel kan man göra olika urval av händelser och ämnen i nyhetsarbetet. När ägarna blir färre blir arbetssätten också färre.

– Risken finns att vi får en mer likriktad syn på vad som är nyheter, säger Tobias Lindberg.

Läs också:

Hundvisslan – det dolda budskapet i politiken

Ett snävare utbud av berättelser eller representationer kan också få människor att uppleva saker som politik, kultur eller ekonomi som mindre angelägna, enligt medieforskning. Ytterligare en risk med en ökad koncentrationen inom teknik och digital infrastruktur är att samhället blir mer sårbart i en krissituation.

Pågått sedan 1990

Utvecklingen mot ökad ägarkoncentration har eskalerat under det senaste årtiondet, men varit tydlig sedan 1990-talet.

– Bara sedan 1990 har antalet ägarbolag på den svenska tidningsmarknaden minskat från 130 till dagens färre än 60, säger Tobias Lindberg.

Det utländska ägandet har också ökat under de senaste åren.

– Det är framför allt genom att Norges tre stora tidningskoncerner, Amedia, Polaris och Schibsted, nu finns med som ägare på den svenska marknaden.

Kommer den här utvecklingen att fortsätta?

– Ja. Annonspengarna fortsätter att lämna journalistiken. Vi kommer att se fler uppköp och fler samarbeten.

Rapport:

Koncentrerad mångfald i global konkurrens. En analys av den svenska nyhetsmarknadens ägarkonsolidering och strukturutveckling 2014–2024, Nordicom, Göteborgs universitet.

Läs också:

Kan ryskt inflytande urholka Sveriges demokrati?

Text: Lisen Forsberg