Pojkar har i snitt lägre betyg i skolan än flickor. Frånvaron av en rad positiva beteenden – som är vanligare hos flickor än pojkar – kan vara en förklaring. Det visar internationell forskning.
Sociologen Frida Rudolphi har undersökt skillnader i elevers attityder och beteenden som är associerade med skolresultat. Och det finns tydliga mönster, menar hon.
Hon är verksam vid Stockholms och Umeå universitet, samt Institutet för framtidsstudier, och har använt den svenska delen av ett stort internationellt forskningsprojekt, CILS4EU, för att titta närmare på pojkar och flickors studieresultat. Den nya studien* utgår från ett antal positiva och negativa attityder och beteenden hos eleverna för att hitta samband.
Att pojkar presterar sämre i skolan än flickar har länge varit känt. År 2023 låg skillnaden för pojkar och flickor på 19 meritpoäng, enligt Skolverket.
Så beräknas meritpoängen
Meritpoäng i grundskola och gymnasiet är det samlade värdet av elevens 16 bästa betyg. Varje betyg har ett motsvarande meritvärde där ett A = 20, B = 17,5, C = 15, D = 12,5, E = 10 och F = 0.
Man kan som högst få 320 poäng. Den som läst moderna språk får även räkna med det som ett 17:de betyg och kan då få upp till 340 poäng.
Men vad är det flickor gör som pojkar inte gör? I den nya studien har forskare tittat på olika samband mellan elevers studieresultat och deras beteenden i och utanför skolan.
– Pojkar har en tendens att engagera sig i beteenden som i längden har negativ inverkan på skolresultaten, medan flickor engagerar sig i beteenden som ofta har positiv inverkan på studierna, säger Frida Rudolphi.
Det är dock inte de negativa beteenden som utgör den största skillnaden, utan avsaknaden av de positiva, menar hon.
– När vi tittar översiktligt på positiva och negativa aspekter bredvid varandra så framgår det att positiva beteenden tycks spela större roll för att förstå könsskillnaderna i betyg, säger Frida Rudolphi.
Av dessa sticker sambanden med fritidssysselsättningar som läsning respektive datorspel ut.
Attityder och beteenden som spelar roll för betygen
Studien bygger på enkätundersökning där elever har fått ta ställning till olika påståenden. Dessa kategoriseras sedan in i positiva och negativa huvudteman för både attityder och beteenden. Dessa teman är:
Positiva teman:
- Anstränga sig under skoldagen.
- Ha förhoppningar på högre utbildning.
- Göra läxor.
- Läsa på fritiden.
Negativa teman:
- Ha en anti-skolattityd (Inte tro att skolan är “för mig”).
- Ha ett skolmotstånd (Inte vilja gå till skolan).
- Tänka i traditionella könsnormer.
- Vara impulsiv.
- Spela mycket datorspel.
Utöver detta ställs frågor om huruvida elevens föräldrar förväntar sig att de ska studera vidare på högskola eller universitet samt vilka egenskaper föräldrar önskar se i sina barn.
Källa: Frida Rudolphi
I studien har forskarna kunnat se att dataspel har ett tydligt negativt samband med meritvärdet om eleverna spelar mycket; två timmar eller mer om dagen. Och det är något pojkar gör i en betydligt större utsträckning än flickor. Hälften av de 14-åriga pojkarna uppgav att de spelade datorspel två timmar eller mer om dagen. Bland flickor var andelen som spelade minst två timmar dagligen bara 10–15 procent.
Datorspel stjäl fokus från skolan
Frida Rudolphi betonar att det finns flera olika förklaringar till varför datorspel har ett negativt samband.
– En orsak kan vara en försämrad förmåga att ägna sig åt skolaktiviteter, säger Frida Rudolphi.
Dataspel ger snabba och konsekventa dopaminbelöningar. Mycket spelande kan då göra det svårt för eleven att fokusera på aktiviteter som skolarbete där belöningarna är färre, kommer senare och kräver mer arbete.
Det kan även handla om både tidsbrist och sömnbrist när eleven spelar så mycket att den varken har tid eller ork att plugga.
Forskarna delar upp spelandet i två kategorier: så kallade singel-player (när man spelar ensam) och multi-player (när man spelar med andra). Båda formerna av datorspel kan ha ett tydligt negativt samband med skolresultaten om speltimmarna blir många. Men forskarna har kunnat se att multi-playerspel har ett något större negativt samband, jämfört med singel-playerspel. Exakt varför det skiljer sig åt vet forskarna ännu inte. Frida Rudolphi menar att det behövs mer och bredare forskning.
– För att vi ska kunna förstå datorspelandets effekter, både för barn och vuxna, behövs det forskning från många olika håll, säger hon.
– Till exempel har neuropsykologisk forskning helt andra infallsvinklar än samhällsvetenskaplig.
Flickor läser mer än pojkar
Att läsa visade dig däremot ha ett positivt samband med studierna, något som är betydligt vanligare bland flickor än pojkar. 36 procent av de tillfrågade pojkarna läser ingenting alls, medan andelen flickor som inte alls läser bara är 16 procent. Omvänt är andelen som läser minst en gång i veckan bara 18 procent för pojkar men 36 procent bland flickorna. Skillnaden i läsning utgör 6–8 procent av betygsskillnaderna. Räknas det bort, skiljer det bara 14 meritpoäng (i stället för 19) mellan flickor och pojkar.
Forskarna har också undersökt en rad andra attityder och beteenden med positiva samband till skolarbetet. Starkast samband med goda studieresultat är bland annat ansträngning under skoldagen och förväntan om framtida universitetsstudier.
Dessa tre positiva teman (läsning, ansträngning och förväntan om universitetsstudier) är enligt forskningen vanligare hos flickor än hos pojkar, och utgör den allra tydligaste skillnaden för studieresultaten.
– Det viktiga verkar alltså inte vara att pojkar har många negativa beteenden, utan att de saknar de positiva, säger Frida Rudolphi.
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
Mer om det internationella forskningsprojektet CILS4EU
Studien använder ett datamaterial från det stora internationella forskningsprojektet CILS4EU (Child Immigrant Longitudinal Survey in four European countries), som har som mål att följa unga migranters situation i Europa. Resultaten bygger på en stor mängd datamaterial insamlad genom enkätundersökningar. Totalt har 5 029 elever från 129 svenska skolor deltagit. Elever har fått besvara enkäten i både åttonde och nionde klass, samt i åttonde klass gjort olika tester.
*Den aktuella studien är ännu inte vetenskapligt publicerad.
