Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I en studie har forskare undersökt en speciell sensor som reglerar blodtrycket i kroppen. I takt med ökad ålder försämras den skyddande funktionen, något som kan förvärra skador i kärlen och driva på hjärt-kärlsjukdomar.

Var femte person i Sverige har högt blodtryck. Det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i världen.

Många kommer till rätta med sitt höga blodtryck med hjälp av läkemedel. Men omkring 15 procent av alla patienter svarar inte på blodtrycksmedicin. För många innebär även dåliga levnadsvanor att blodtrycket blir svårt att kontrollera.

– Vi behöver därför förstå mekanismerna bakom tryckdriven kärlskada, för att i förlängningen hitta andra sätt att skydda kärlväggen, säger forskaren Sebastian Albinsson vid Lunds universitet.

Blodtrycket ökar ofta med åldern

Musklerna i blodkärlens väggar drar ihop sig eller slappnar av. Genom detta regleras kärlens omkrets och därmed blodflödet samt blodtrycket.

När vi blir äldre blir kärlväggarna mindre flexibla, vilket innebär att blodtrycket ofta ökar. I värsta fall kan påfrestningen med ett högt blodtryck orsaka ett aneurysm, pulsåderbråck, som innebär att kärlväggen vidgas och därmed riskerar att brista. Det är ett av de mest akuta tillstånd som finns.

Känslig sensor reglerar trycket

I en studie, som gjorts på möss men även mänsklig vävnad, har forskarteamet studerat en sensor som känner av högre tryck.

Sensorn reglerar kärlens förmåga att stå emot de skadliga effekterna av trycket och består av proteinerna YAP/TAZ. När dessa protein minskar, eller helt försvinner, förvandlas de glatta muskelcellerna i kärlväggen till broskbildande celler. Det här gör att kärlen blir stela, inflammerade och fulla av ärr.

– Även vid normalt blodtryck skadas blodkärlen när sensorn saknas. Kanske är det någon typ av panikåtgärd från cellerna för att kunna tåla den högre belastningen och hålla ihop kärlen, det vet vi inte säkert. Men utan proteinerna YAP/TAZ i kärlväggen överlever man inte, säger forskaren Karl Swärd vid Lunds universitet.

Proteinerna minskar

Vid högre ålder minskar dessa proteiner. Det kan bidra till åderförkalkning och öka risken för stroke, men också kognitiva förändringar som vaskulär demens.

Kombinationen högre blodtryck, tillsammans med att den tryckskyddande sensorn försämras, kan vara en förödande kombination ur hjärt-kärlsynpunkt.

– Studien är gjord på möss, men flera av nyckelfynden är konfirmerade i humana material. Bland annat har vi funnit att YAP är kraftigt reducerat i mänsklig aneurysm-vävnad, vilket visar att sensorn YAP/TAZ sannolikt skyddar mot tryckdriven kärlskada även i människa, säger Sebastian Albinsson.

Kunskap behövs om försämrad sensor

Nu hoppas forskarna kunna förstå varför åldrande hämmar sensorn och hur dess signalvägar kan påverkas. Detta för att på medicinsk väg motverka uppkomst och förvärring av kärlsjukdom.

Enligt forskarna skulle fynden även kunna förklara den gynnsamma effekten som träning har. Eftersom kärlväggen består av muskler, aktiveras YAP/TAZ när vi tränar och då får en tillfällig ökning av blodtrycket. Detta kan göra kärlväggen mer förberedd att hantera högt blodtryck.

Vetenskaplig studie:

Vascular smooth muscle–specific YAP/TAZ deletion triggers aneurysm development in mouse aorta, JCI Insight.

Kontakt:

Sebastian Albinsson, universitetslektor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, sebastian.albinsson@med.lu.se 

Karl Swärd, professor i cellulär biomekanik vid  institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, karl.sward@med.lu.se 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera