I takt med att a-kassan urholkats har fackförbunden sedan början av 2000-talet erbjudit inkomstförsäkring åt sina medlemmar. Försäkringen är viktig för många, men är samtidigt ett steg i riktning mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell, enligt forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Jesper Hamark och John Lapidus, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat hur svenska fackförbund har tänkt och argumenterat kring inkomstförsäkringar, och hur detta har förändrats med tiden.
Inkomstförsäkringar, så funkar de
Arbetslösa har rätt till 80 procent av tidigare inkomst – men bara upp till en viss inkomstnivå. 1990 fick medelinkomsttagaren 76 procent av tidigare inkomst, 2015 bara 41 procent. Trots höjningen av det så kallade inkomsttaket pandemiåret 2020 får medelinkomsttagaren fortfarande endast drygt 60 procent av tidigare inkomst via a-kassan.
Till följd av detta erbjuder fackförbunden kompletterande inkomstförsäkringar åt sina medlemmar, så att medlemmarna vid arbetslöshet ska kunna få en högre ersättning, sammantaget, än de annars hade fått.
Källa: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Utbetalningar från inkomstförsäkringar fyller i en del av det ökade “glappet” mellan a-kasseersättningen och den tidigare inkomsten från jobbet, se faktaruta.
Många fackförbund erbjuder inkomstförsäkring till sina medlemmar. Och både ledningarna för fackförbunden och fackets medlemmar lyfter fram den urholkade a-kassan som den främsta drivkraften bakom inkomstförsäkringar, enligt forskarna vid Göteborgs universitet.
Skapar konkurrens mellan fack
Forskarna beskriver hur inkomstförsäkringar samtidigt skapar konkurrens mellan fackförbunden vad gäller att behålla och rekrytera nya medlemmar.
Tidigare fanns förbundsledningar som utifrån ideologiska ståndpunkter värnade om den svenska välfärdsmodellen och varnade för att inkomstförsäkringar kunde utgöra ett hot mot a-kassan. Men när facken väl hade beslutat att erbjuda dessa försäkringar klingade varningarna av.
Kan bli dyrt
Det finns en skillnad i inställningen till inkomstförsäkringar mellan olika fackförbund. För fackförbund med hög arbetslöshet och relativt höga löner kan det hela bli dyrt. Byggnadsarbetarförbundet valde till exempel att avsluta försäkringen när den visade sig bli allt för kostsam, enligt forskarna.
Vidare uppger enskilda medlemmar och fackföreningar att höglönemedlemmar subventioneras av låglönemedlemmar.
– Inom Livsmedelsarbetareförbundet har kritiken framförts att lågavlönade inte har nytta av inkomstförsäkringen, eftersom de inte tjänar över taket i a-kassan. Ändå är man med och betalar för en försäkring som gynnar de högst betalda inom förbundet, säger Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia.
Pekar mot mer konservativ modell
Denna utveckling, menar forskarna, belyser komplexiteten i de svenska fackföreningarnas inställning till inkomstförsäkringar och den pågående diskussionen om välfärdens framtid.
Utvecklingen innebär också ett steg i riktning mot en mer konservativ eller liberal välfärdsmodell.
– Bland annat får vi en mer yrkesbaserad välfärd där arbetsgivare och fackföreningar, snarare än staten, tillhandahåller olika typer av välfärdslösningar, säger John Lapidus, doktor i ekonomisk historia.
Vetenskaplig artikel:
Swedish unions and obligatory complementary income insurance: Securing unemployment benefits in a changing welfare state, Social Policy & Administration.
Kontakt:
Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
jesper.hamark@econhist.gu.se
