Fjärilar möts huvud mot huvud. Till vänster ses en rovfjäril, till höger en rapsfjäril. Bild: Isabelle Siemers
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Rovfjärilen och rapsfjärilen är lika som bär, men har utvecklat olika strategier för att anpassa sig till växlande säsonger och temperaturer. De har antingen blivit sommarspecialister eller vinterspecialister.

Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie har forskare vid Stockholms universitet undersökt frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter.

– Det här sättet att se på säsongsanpassningar kan bland annat hjälpa oss att förstå hur arter kommer att svara på förändrade förhållanden i framtiden, säger forskaren Loke von Schmalensee vid Stockholms universitet.

I studien undersökte forskarteamet säsongsanpassningar hos rovfjärilen och rapsfjärilen, som är två nära besläktade arter.

– Till det yttre är fjärilarna lika, båda är medelstora och vita och under gemensamma förhållanden föredrar de ofta att lägga ägg på samma sorters kålväxter. De förekommer på samma områden i stora delar av Sverige, och när de gör det sammanfaller fjärilarnas två generationer i tid, säger Loke von Schmalensee.

Lika men olika

Rovfjärilen och rapsfjärilen är alltså ekologiskt väldigt lika varandra, men forskarna har upptäckt skillnader genom att analysera observationer av fjärilarna som gjorts av medborgarforskare.

Forskarna såg att de två arterna skiljer sig drastiskt när det gäller storleken på avkommorna, som de får två gånger årligen.

Rovfjärilens första generation under vår och tidig sommar – och som består av nykläckta fjärilar som övervintrat som puppor – är mycket mindre till antal än den andra generationen under sensommaren. Rapsfjärilen har i stället två relativt jämnstora generationer.

– Rovfjärilen är alltså bättre än rapsfjärilen på att föröka sig över sommaren, men har sämre vinteröverlevnad. Rovfjärilen är med andra ord en ”sommarspecialist” och rapsfjärilen en ”vinterspecialist”. Det återspeglas i en rad temperaturanpassningar, säger Loke von Schmalensee.

Rovfjärilen föredrar till exempel att lägga ägg på varmare platser under sommaren än vad rapsfjärilen gör. Denna preferensskillnad motsvarar skillnader i fysiologiska temperaturanpassningar mellan fjärilarna.

Rovfjärilen växer snabbare i värme

Forskarna har även visat i labbexperiment att den värmeälskande rovfjärilen både växer och utvecklas snabbare under varma förhållanden än rapsfjärilen. Den löper även mindre risk att dö av extrem värme.

– I sin tur klarar rapsfjärilen av kalla övervintringsförhållanden bättre. Det verkar som att det finns flera lösningar på att hantera säsongsvariation när en och samma individ upplever flera kontrasterande säsonger. Att maximera tillväxt under sommarsäsongen, kanske på bekostnad av vinteröverlevnad, är en fungerande strategi – att i stället investera i vinteranpassningar är en annan, säger Loke von Schmalensee.

Rovfjärilen är bättre än rapsfjärilen på att föröka sig över sommaren.

Den värmeanpassade rovfjärilen, har gjort bättre ifrån sig det senaste årtiondet än rapsfjärilen. Däremot verkar rovfjärilen vara inkapabel att sprida sig lika långt norrut som rapsfjärilen, eftersom sommarsäsongen då blir för kort för att producera två generationer. Utan en andra generation, där rovfjärilspopulationerna kan återhämta sig från vinterförlusterna, dör de ut.

– På så vis kan nordliga breddgrader eller höga berg utgöra viktiga tillflyktsorter för ”vinterspecialister” i en allt varmare värld. Det är ett exempel på hur våra resultat kan hjälpa oss att förutspå organismers svar på ett skiftande klimat, säger Loke von Schmalensee.

Vetenskaplig studie:

Seasonal specialization drives divergent population dynamics in two closely related butterflies, Nature Communications.

Kontakt:

Loke von Schmalensee, forskare i ekologi vid Stockholms universitet, loke.von.schmalensee@zoologi.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera