Krig ger ofta hög inflation − här är kända exempel

Pengar i Sverige fram till 1660-talet bestod i princip uteslutande av metaller som silver, guld och koppar. Då fanns en marknad för metallerna som styrde pengarnas värde. Tillgången kunde variera.

− När Europa översvämmades av silver från Amerika på 1500- och 1600-talet steg priserna när silvrets köpkraft sjönk i värde. Och även om konsekvenserna inte blev så allvarliga är det ett tidigt exempel på inflation som även påverkade Sverige, säger Staffan Granér, universitetslektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Krig eldar på inflation

Krig och konflikter har ofta spelat roll för inflationen, konstaterar Staffan Granér.

− Det blir en boom i viss typ av tillverkning, efterfrågan ökar och priserna drivs upp.

Ett historiskt exempel är från den svenska frihetstiden på 1700-talet. Sveriges två första riksdagspartier, kända som ”hattar” och ”mössor”, konkurrerade om makten.

När hattarna röstades fram 1738 behövdes pengar för att förverkliga en expansiv politik som innebar krig mot Ryssland och Preussen. Riksens Ständers Bank, som så småningom blev Sveriges riksbank, började trycka upp sedlar i alldeles för stor omfattning. Inflationen blev ett faktum.

Sveriges belägring av Peenemünde skans, Preussen, 1757. Källa: Wikimedia commons*.

Hög inflation och spekulation

Inflationstakten under hattarnas år vid makten nådde som högst en bit över 30 procent, säger Staffan Granér.

− Många spekulerade, det fanns gott om pengar att låna, och nya verksamheter som järnbruk startade. När pengarna sjönk i värde kunde de sedan betala tillbaka sina urholkade lån. Något som drev på inflationen ännu mer.

1766 tog mössorna makten och införde en stram penningpolitik som medförde en kraftig deflation, alltså motsatsen till inflation.

Inflationen hölls nere

Efter ungefär 100 år med några mindre inflationstoppar anslöt sig Sverige 1873 till den internationellt styrda guldmyntfoten. Det innebar att en viss mängd guld hade ett fast pris i den egna valutan, kronan.

Syftet med arrangemanget var främst att stabilisera växelkursfluktuationer mellan olika valutor men det tvingade också fram en stram penningutgivning som höll inflationen låg.

Första världskriget gav skenande priser

1914 förändrades världsläget. Första världskriget bröt ut och snart befann sig Sverige i den högsta inflation som landet upplevt.

Sverige lämnade tillsammans med de flesta andra länder guldmyntfoten eftersom det inte var möjligt att upprätthålla bindningen av guldet med ökade försvarsutgifter.

Nu fanns mer pengar i förhållande till produktionen och kostnaderna skenade. Priset på importerade livsmedel och andra varor steg kraftigt samtidigt som produktionen i landet var begränsad.

Sverige försökte ransonera

I perioder kunde inflationen ligga över 30 procent, med mycket höga toppar.

− Försök gjordes med prisregleringar och ransonering av livsmedel och andra nödvändighetsvaror, men resultatet blev ändå ofta tomma hyllor i butikerna. De som hade kontakter och pengar kom över varor på den svarta marknaden, säger Staffan Granér.

Ransoneringskuponger, vid tiden runt första världskriget. Källa: Riksarkivet, via Wikimedia commons**.

Fortsatta utmaningar under andra världskriget

Andra världskriget innebar en liknande situation. Inflationen blev dock inte alls lika hög. Sverige hade under 1930-talet blivit mer självförsörjande och lyckades hålla uppe produktionen hyfsat väl. Det hindrade emellertid inte att inflationen ibland steg till mellan 10 och 15 procent.

− Det försökte staten hantera genom ett omfattande system av ransoneringar där man fördelade den lilla produktion som fanns. Svarta börshandeln var inte lika omfattande som under första världskriget och man lyckades hålla nere priserna, säger Staffan Granér.

Koreakriget − ny vända

Priserna stabiliserades under tiden efter 1945, men när Koreakriget bröt ut 1950 var det dags igen.

När priserna på Sveriges import steg ökade kostnadsnivån generellt i ekonomin. Det skapades en spiral av förväntningar som drev upp löner och lönekostnader. Inflationen var åter ett faktum. Effekten förstärktes ytterligare när krigsransoneringarna slopades 1951.

Rekordår med sakta ökande inflation

Efter Koreakriget började rekordåren i västerländsk ekonomisk utveckling. Tillväxttakten var hög. Det fördes en puritansk ekonomisk politik där staten prioriterade bekämpningen av arbetslöshet.

Människor vande sig vid att leva med en viss, sakta ökande, inflation.

Oljepriserna rusade på 1970-talet

1973 tog det stopp. De oljeexporterande ländernas organisation OPEC införde ett oljeembargo och oljepriserna rusade i höjden. Svensk industri drabbades. Produktionen sjönk inom bland annat varv, stålverk och pappersbruk.

− Staten tog över stålindustrin och varven, drev dem i egen regi och producerade med förlust. Det höll nere arbetslösheten, men produktionen sjönk snabbare än konsumtionen och det blev en stigande inflation, säger Staffan Granér.

Varven återhämtade sig aldrig. Men elektronikindustrin gjorde sitt intåg. I takt med framväxten av en IT-marknad, tillsammans med en växande bilindustri, sjönk inflationen.

90-talskrisen gav nytt bränsle åt inflationen

I början av 1990-talet kom nästa kris. En expansiv inhemsk politik för att höja Sveriges konkurrenskraft resulterade i det blev fritt fram att låna och att pengarna fick flyta fritt över Sveriges gränser.

Priserna steg snabbt och regeringen devalverade kronan flera gånger. Svensk ekonomi befann sig åter i ett läge med hög inflation.

− Krisen ledde till en politik där vi, liksom nästan alla andra industrialiserade marknadsekonomier, fick en självständig riksbank med ett uttalat mål att bedriva en penningpolitik som ska hålla inflationen kring två procent, säger Staffan Granér.

− Med andra ord måste inflationsmålet vara överordnat alla andra mål, som arbetslöshetsbekämpning.

Kievregionen, Ukraina, 2022.

Krig och konflikt ger hög inflation igen

Med några undantagsfall − terrorattacken den 11 september 2001 och den så kallade Lehman-kraschen 2008 – nåddes inflationsmålet under 2000-talet. Fram till nu.

− Det är inte är så förvånande att den utlösande faktorn för hög inflation den här gången kan kopplas till att det pågår ett krig i Ukraina, att gasen i kranarna stryps och att energipriserna stiger.

Det som händer nu går att känna igen historiskt, säger Staffan Granér.

− Riktigt hög inflation har ofta samspelalat med krig och konflikter. Men det betyder inte att den ekonomiska politiken inte spelar någon roll.

*Bild: Public domain, via Wikimedia commons.
**Bild: Public domain, Riksarkivet, via Wikimedia commons.