Alla älskar inte tanken på att förlora den egna lilla kontorsplatsen och övergå till aktivitetsbaserat kontor. Men det finns saker som gör en sådan övergång smidigare, enligt forskning.
– Vi har nu ett vetenskapligt stöd för hur man kan underlätta denna stora omställning i stället för att göra saker på känn, säger Eva Bergsten, forskare vid Högskolan i Gävle.
På ett aktivitetsbaserat kontor är huvudregeln att ingen har ett eget arbetsrum eller en förutbestämd plats. Istället finns gemensamma kontorsytor där medarbetarbetare väljer plats för dagen utifrån den dagens arbetsuppgifter, eller utifrån platstillgång. Ofta finns flera typer av “zoner” på det aktivitetsbaserade kontoret, som en kontorsyta där regeln är att man är tyst och andra ytor där det är fritt fram för prat och möten.
Tiotals miljoner människor i Europa arbetar på kontor som kan beröras av ombyggnationer till aktivitetsbaserade kontor. Men ännu är relativt lite känt om vad detta innebär för kontorsmedarbetarna, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan.
700 anställda följdes
I syfte att förstå mer har forskare vid Högskolan i Gävle under en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket, under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Forskarna fann bland annat att utförliga förberedelser gjorde övergången lättare.
Före flytten till det nya kontoret ordnade arbetsgivaren en rad föreläsningar och workshops. Det kunde vara information om skälen till omdaningen, eller praktisk information om sådant som ergonomi och förhållningsregler i det nya kontorslandskapet. Syftet var att få medarbetarna att känna sig införstådda och delaktiga och öka deras kunskaper.
Mer delaktighet
– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle
För varje extra aktivitet som en anställd hade deltagit i ökade förståelsen ytterligare. Det visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren, enligt forskarna.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten.
Stort behov av kunskap
Men det behövs fler studier på området, enligt forskarna – särskilt nu när distansarbete har blivit vanligare och kontor ritas om till följd av det. Till exempel finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för att främja hälsa på jobbet, säger forskaren David Hallman.
– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete.
Vetenskapliga artiklar:
Implementation of Activity-Based Workplaces (ABW) – The Importance of Participation in Process Activities Relocation to Activity-Based Workplaces (ABW) – Importance of the Implementation Process Office design and occupational health – has research been left behind?Kontakt:
Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle
eva.Bergsten@hig.se
