Så har skjutningar blivit en del av vardagen

– Vi har tyvärr sett en tydlig ökning av skjutningar de senaste femton åren, en ökning som i dag till stor del är kopplad till unga i kriminella nätverk, säger Sven Granath, doktor i kriminologi.

Han arbetar vid polisen och gästforskar vid Stockholms universitet och intresserar sig i båda fallen för kriminella nätverk som kopplas till skjutningar.

En begränsad grupp unga

En kartläggning visar att det är en ganska begränsad grupp unga som det handlar om: 1 000 till 1 500 personer i åldern 15–24 år.

Omkring 500 av dessa finns i Stockholmsregionen, uppdelade på ett 30-tal nätverk.

– Statistiskt har de här unga en prognos som säger att de kommer att hålla på i ungefär tio år med brottslighet. Det som är nytt är att de har fått tillgång till skjutvapen, säger Sven Granath.

Vapen från Balkan och östra Europa

Den ökade tillgången till vapen är enligt Sven Granath dels en fördröjd effekt av en långvarig småskalig insmuggling av vapen från Balkan efter kriget där. En del vapen har även köpts in från Östeuropa efter östblockets fall.

– De är relativt gamla men funkar fortfarande bra och har lång livslängd. Det räcker därför med ett ganska långsamt inflöde av vapen för att det ändå ska blir en ökning av det totala antalet vapen.

Skjutningarna – en del av strategisk brottslighet

Framför allt är skjutningarna ett problem i en grupp som begår strategiska brott, det vill säga brott där man kombinerar olika motiv.

– De är inte slumpmässiga utan begås för att uppnå något. Man brukar säga att det finns både ett vinnings- och våldsmotiv.

Det har även skett ett skifte av metoder bland unga kriminella.

– Man använder sig i högre utsträckning av skjutvapen och explosiver, och i mindre utsträckning av fysiska, närgångna metoder som knivvåld och handkraft.

Grupperingarna som det handlar om har också blivit mer inriktade på våld som man tjänar pengar och göra karriär på, fortsätter Sven Granath. Det kan handla om indrivning, utpressning eller undanröjning av konkurrenter i narkotikaförsäljningen. Ibland handlar våldet om rättsskipning i den undre världen. Narkotikan har fått större betydelse. Stora rån och stöldkupper har fått mindre betydelse.

Smartphones viktiga

Det är tydligt i forskningen hur stor betydelse olika tekniska förändringar i samhället har haft för utvecklingen av skjutningar och nätverk.

– Inte minst genom det digitala genomslaget där alla har smartphones och kan swisha pengar, skicka bilder och filmer och bilda chattgrupper kring narkotika- och vapendistribution. Nu kan man kommunicera över landsgränser på ett helt annat sätt än man kunde för bara 10 år sedan.

Forskningen visar att ökningen av vapenvåld kan kopplas till en ökad och förändrad narkotikaförsäljning som sammanfaller tidsmässigt med genomslaget av smartphones.

– Genom dem har det blivit lättare för unga att bedriva en typ av brottslighet som tidigare bara kunde skötas av en etablerad skara äldre kriminella, säger Sven Granath.

Andra förändringar som kan ha gynnat vapenvåldet och brottsutvecklingen är byggandet av Öresundsbron samt Schengensamarbetet. Dessa har ökat rörligheten.

Klassamhället viktigt som förklaring

Men det finns andra och mer komplexa förklaringar också. En viktig faktor, säger Sven Granath, är ökade klassklyftor med fler ungdomar som har föräldrar som är födda utanför EU och inte är lika etablerade i samhället.

– Brottsutvecklingen är med andra ord starkt kopplat till hur klassamhället har förändrats och globaliserats. Ökad segregation, stora skillnader i skolresultat spelar också in. Framför allt är det pojkars skolresultat som har sjunkit. Men kriminologi är ingen exakt vetenskap. Man kan aldrig säga helt säkert att just det här har lett till just det där. Det är inte som naturvetenskapen. Både gruppfenomen och personliga livsöden bygger väldigt mycket på ett samspel mellan olika faktorer.

Fler skjutningar behöver klaras upp

Bland det viktigaste för att vända utvecklingen, enligt Sven Granath, är att klara upp fler skjutningar. Förhållandevis få brott som inbegriper dödligt våld med skjutvapen klaras upp i Sverige.

– En annan viktig sak är att plocka bort vapnen, eftersom de återanvänds. Man ser ofta att det är samma vapen som använts i olika skjutningar. Inte nödvändigtvis av samma person, men av någon i samma nätverk. Om man plockar bort ett vapen kan det förhindra fler skjutningar. Har man inget vapen kan man ju inte genomföra en skjutning.

Vad kan man mer göra?

– På lång sikt är det viktigt att jobba för att så många som möjligt ska få en trygg uppväxt, att den sociala välfärden fungerar med bra mödravård, bra förskolor och skolor. En viktig del är skolan och att så många som möjligt får gymnasiebehörighet, även stökiga barn.

– Det är nog i längden en viktigare faktor än bostadssegregation. Det är ju ändå väldigt få av dem som bor i så kallat utsatta områden som går in i kriminella nätverk. Det sitter inte i betongen utan beror av andra saker. Självklart blir det besvärligt när det finns en koncentration av våld på ett visst ställe. Det blir läskigt för den som skulle vilja vittna. Men man ska inte ha en övertro på att om någon inte bor på den här adressen så kommer det att bli bra. De som ingår i de kriminella nätverken har ofta andra mer personliga problem, säger Sven Granath.

Ser du någon ljusning?

– Det är viktigt att inte se alltför pessimistiskt på utvecklingen även om det inte kommer att vända nästa år. En faktor som faktiskt ger hopp är att mycket av det som sker görs för pengar och ett statusfyllt liv här och nu. Skjutningarna har ganska världsliga motiv, vilket betyder att det faktiskt går att göra något åt dem, att gärningspersonerna är rationella, påverkbara och känsliga för risken att åka fast. Det skulle vara svårare om de hade religiösa eller politiska motiv, om de handlade om livet efter detta.

Kontakt:

Sven Granath, gästforskare vid kriminologiska institutionen, Stockholms universitet
sven.granath@criminology.su.se