Artikel från Forte

Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall varje år. En hypotes är att partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar inflammation som sedan sprids i kroppen.

Målmedvetna åtgärder och skärpta lagkrav under flera decennier för att minska exempelvis utsläpp av svavel, kväve och partiklar har gett resultat. Trots en positiv utveckling av luftkvaliteten i Sverige fortsätter luftföroreningar att vara en stor hälsorisk.

– Sedan 1980-talet har det skett en stor förbättring av luftkvaliteten i Sverige. Det lutar åt att utvecklingen sakta fortsätter åt rätt håll, men mer behöver göras. Läget är fortfarande allvarligt, säger Leo Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare vid Göteborgs universitet.

Han arbetar kliniskt som specialistläkare i arbets- och miljömedicin. Men också som forskare vid Göteborgs universitet där han, bland annat i flera Forte*-finansierade projekt, studerar sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Enligt Leo Stockfelt är luftföroreningar ett lite underskattat folkhälsoproblem.

*Forte är en statlig myndighet som finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd.

Luftföroreningar värst när det gäller antalet döda

– Samhället fokuserar ofta på nya, kanske mer spännande hälsorisker. Men om målet är att förbättra folkhälsan, att påverka hälsan i hela befolkningen, är luftföroreningar ett mycket viktigt område. Både för fortsatt forskning och för fortsatta åtgärder.

Luftföroreningar är fortfarande den miljöfaktor som orsakar mest hälsoeffekter om man räknar i antalet döda, berättar Leo Stockfelt.

Hjärtinfarkt och stroke är två av de allvarligaste konsekvenserna, framför allt orsakat av små, små partiklar – någon tusendels millimeter i diameter eller mindre – som släpps ut från småskalig vedeldning, industrier och vägtrafik. Effekten från luftföroreningar på befolkningsnivå är hög, men för de flesta är risken liten, konstaterar Leo Stockfelt.

Sverige är ett av de länder i världen med renast luft. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 600 förtida dödsfall i Sverige varje år (att jämföra med att det årligen dör totalt 90 000–100 000 personer i Sverige). På global nivå uppskattar WHO att luftföroreningar varje år bidrar till sju miljoner dödsfall.

– Att utsättas för luftföroreningar i Sverige kan kanske jämföras med att vara lätt överviktig eller att äta onyttigt. Som individ har man viktigare saker att oroa sig för än att undvika luftföroreningar, i alla fall när det gäller hälsan. Riskerna är ojämnt fördelade, luftföroreningar drabbar oss olika.

Öppen vedeldning inomhus vanlig dödsorsak

I vissa delar av Afrika och Asien, i stora städer och på landsbygden där det fortfarande är vanligt med öppen vedeldning inomhus, är luftföroreningar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige tillhör personer som utsätts för hög exponering i arbetsmiljön en riskgrupp, liksom personer med astma eller som nyss haft hjärtinfarkt.

– Som enskild individ i Sverige kan du inte göra så mycket för att undvika luften omkring dig. De som tillhör någon riskgrupp behöver däremot vara extra försiktiga när halterna är höga, säger Leo Stockfelt.

Insikter om att luften omkring oss kan vara skadlig går förmodligen väldigt långt tillbaka i tiden, när människor lärde sig göra upp eld och irriterades av röken. Hippokrates gjorde redan på 400-talet före vår tideräkning kopplingar mellan den dåliga luftkvaliteten i några av det antika Greklands städer och olika sjukdomar.

Att luftföroreningar påverkar luftvägarna och bidrar till såväl astma och KOL som lungcancer är i dag etablerad kunskap. Även vetskapen om att de som utsätts för luftföroreningar i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är väl belagd.

Partiklar i lungorna orsakar inflammation

De senaste 10–15 årens forskning har ökat kunskapen ytterligare – inte minst har svenska forskare bidragit till det, berättar Leo Stockfelt. Forskarna får allt fler belägg för att luftföroreningar inte bara skadar luftvägar och leder till hjärt-kärlsjukdomar, utan också påverkar andra organ i kroppen och antingen bidrar till eller förvärrar en rad sjukdomar och hälsotillstånd.

Enligt Leo Stockfelt finns numera tillräckligt mycket studier för att också hävda ett samband mellan luftföroreningar och olika hälsoeffekter som diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda. Även sambandet mellan luftföroreningar och bland annat njursvikt, en växande sjukdom bland äldre svenskar, håller på att etableras, säger Leo Stockfelt. Exakt vad som orsakar dessa effekter är inte helt säkerställt.

Hypotesen är att de partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar en inflammation som sedan sprids i kroppen. Forskarna pratar om systemiska effekter.

– Det landar partiklar i lungorna, och redan en liten mängd kan påverka resten av kroppen. Dessutom finns det en risk att en mindre andel partiklar tar sig vidare ut i kroppen via blodet och blodkärlen.

Sambandet luftföroreningar och åderförkalkning

Ett nystartat Forte-finansierat forskningsprojekt ska förhoppningsvis kasta nytt ljus över vad som händer i kroppen när den utsätts för luftföroreningar. Leo Stockfelt och hans kollegor vid Göteborgs universitet ska undersöka sambanden mellan luftföroreningar och åderförkalkning, ateroskleros, och hur det i slutändan leder till hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill forskarna också studera effekter på 30 000 svenska män och kvinnor i åldrarna 50–64 år.

– Sambandet mellan luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdomar är klarlagt. Men sambandet mellan luftföroreningar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i halsens blodkärl är inte lika tydliga. Vi vill förstå mer om både effekter och mekanismer i kroppen.

Läs också: Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa

Vad är luftföroreningar?

Luftföroreningar påverkar både hälsan och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också skador på växter, träd och grödor, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar av olika storlek och sammansättning.

Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning, exempelvis från kraftverk och villaeldning, och genom industriutsläpp. Vägtrafik är en annan stor källa till luftföroreningar, exempelvis bensin- och dieselmotorer och partiklar som slits från bromsar, hjul och vägbana.

Vissa utsläpp orsakar problem lokalt, i närheten av väg eller industrier, men många föroreningar transporteras över långa avstånd, även över nationsgränser, för att sedan falla ner med nederbörden.

Källa: Naturvårdsverket

De senaste åren har Forte finansierat flera forskningsprojekt om sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter. Leo Stockfelt och hans kollegor har börjat inkludera hälsoeffekter också från trafikbuller. I en nyligen avslutad Forte-finansierad studie av drygt sju tusen män i Göteborg fann forskarna ett tydligt samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och exponering för trafikbuller.

Höga buller ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

– Vi såg att de som utsattes för höga buller innan insjuknande hade högre risk att drabbas av stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Enligt Leo Stockfelt blir trafikbuller en allt viktigare fråga att uppmärksamma. Dels för att buller har visat sig ha liknande effekter på hjärtsjukdomar som luftföroreningar, dels för att bullernivåerna generellt är på väg upp.

– I epidemiologiska studier har vi sett att höga nivåer av buller och höga nivåer av luftföroreningar ofta hänger ihop. Samtidigt tillåts mer och mer ljudstörningar i samhällsplaneringen, nya bostäder byggs vid allt högre bullernivåer. Resultaten från forskning och lagens tillämpning går åt olika håll.

Leo Stockfelt vill i framtiden se mer hälsosamma städer. Fysiska åtgärder, som att i byggandet skilja mer på trafik och bostäder, och att främja ökad cykling, skulle ha en positiv effekt på både luftkvalitet och bullernivåer och i slutändan även på folkhälsan.

– Allt fler personer bor i städer där halterna ofta blir höga. Dessutom blir befolkningen allt äldre, och det är då vi blir mer sårbara.

Mindre bilavgaser ökade livslängden i svenska storstäder

Utsläppsminskningar har bevisligen effekt. En svensk studie som publicerades för några år sedan bedömde att invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, tack vare minskade utsläpp av luftföroreningar från trafiken, i genomsnitt lever ett år längre i dag än i mitten på 1990-talet.

Ytterligare ett tungt vägande skäl för att prioritera åtgärder för fortsatta utsläppsminskningar är att det också skulle gynna en annan av samhällets stora framtidsfrågor: klimatförändringarna.

– Här finns tydliga synergieffekter. Åtgärder som är bra för att minska luftföroreningar är ofta också bra för klimatet, säger Leo Stockfelt.

Text: Henrik Lundström

Läs originalartikeln och prenumerera på Forte magasin.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera