Tema

Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa

Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.

Att luftföroreningar leder till ökad dödlighet har vi vetat länge. Redan 1952 drabbades London av ”the great London smog”, där stillastående luft låste in den dåliga luften över staden under fem dagar, vilket ledde till att siffrorna över antalet döda sköt i höjden. Det berättar Anna Oudin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

7 miljoner dör varje år av luftföroreningar

– Det är verkligen inget nytt, men samtidigt kan man inte ange luftföroreningar som dödsorsak, vilket gör hotet mindre konkret än till exempel coronaviruset. Ofta finns det andra sjukdomar med i bilden och man kan inte säkert veta vilken roll sjukdomen spelat och vilken roll luftföroreningarna spelat, säger hon.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att omkring 7 miljoner människor dör i förtid varje år världen över, på grund av förorenad luft utomhus och inomhus. Sverige har jämförelsevis låga halter. Anna Oudin tror att många tänker att vi nu har en bättre luft än förr och därför inte behöver oroa oss för att den är farlig. Men det är inte riktigt sant.

Vad är luftföroreningar?

Luftföroreningar definieras som gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.

De viktigaste luftföroreningarna är kväveoxider (ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon.

Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas, Exempel på aerosol är rök, dimma – och luftföroreningar. Luftburna sotpartiklar kommer från ofullständig förbränning av olika bränslen, till exempel från vedeldning och olika bränslen i fordon. Dessa partiklar, så kallade PM (particulate matter), kan ha olika storlek och är därmed olika farliga vid inandning.

  • PM2,5 är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter. Dessa kommer främst från förbränning från trafik och industrier.
  • PM10 är grövre partiklar, upp till 10 mikrometer i diameter, som till största delen kommer från slitage av vägbanan, till exempel på grund av dubbdäck.

Källa: Wikipedia

Bild: Chris Robert, Unsplash

– Även vid förhållandevis låga halter, som de vi har i Sverige, så kan man se en ökad sjuklighet och fler döda de dagar när halterna är höga, och människor som bor i områden med sämre luft har större risk att dö i förtid även i Sverige. Man uppskattar att cirka 5 000-8 000 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av dålig luft.

Koppling mellan luftföroreningar och demens

Anna Oudins forskning kretsar främst kring luftföroreningars påverkan på hjärnan på olika sätt. Till exempel har en av hennes studier visat att det finns en koppling mellan den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsområdet och risken för att utveckla demens.

– Vi kunde se att 16 procent av demensfallen kunde ha trafikföroreningar som bidragande orsak. Vi kunde se ett statistiskt samband också vid förhållandevis låga värden, säger hon.

Studien gjordes genom att jämföra data från personer som ingår i en befintlig studie som pågått i Umeå sedan slutet av 80-talet, Betulastudien, med den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsadressen.

– Man ser liknande resultat från många länder, och labbstudier som stöder sambandet, men det är fortfarande ett ganska nytt forskningsområde och därför krävs det fler studier, menar Anna Oudin.

Betulastudien har följt Umeåbor i 25 år

Betulastudien är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som pågått i Umeå sedan 1988. Syftet är att bestämma riskfaktorer för och tidiga prekliniska tecken på demens. Deltagarna i studien testades, intervjuades och undersöktes medicinskt och psykologiskt vid sex tillfällen under 25 års tid.

I en annan studie undersökte hon kopplingen mellan föroreningshalterna i olika bostadsområden med antalet uttag av psykofarmaka hos barn och unga upp till 18 år.

– Vi såg väldigt tydliga samband med två grupper av psykofarmaka, men här skulle jag gärna göra en ny studie och undersöka exakt vilka läkemedel som hämtades ut. Vi kunde inte gå in i detalj i statistiken och se vilka läkemedel det rörde sig om, men i grupperna hittar man bland annat sådana för ADHD, antidepressiva och sömnmedel. Det kan vara en liten grupp som styr hela resultatet, så det vore väldigt intressant att ta reda på, säger Anna Oudin.

Fler studier på G om luftföroreningar och psykisk hälsa

Hon tror att vi de närmaste åren kommer att få se många nya forskningsresultat på kognitiv utveckling och psykisk hälsa, då det just nu genomförs många studier kring detta.

– Vi vet att luftföroreningar troligen kan orsaka inflammation i kroppen och orsaka oxidativ stress, vilket kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, säger Anna Oudin.

Men åter till demens. Man vet att luftföroreningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, men är det detta i sig som leder till ökad risk för demens? Forskare på Karolinska institutet publicerade 2020 en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology, som visar på ett samband mellan just dessa faktorer.

Såg starkt samband mellan demens och stroke

– Vi kunde statistiskt visa att om man redan har haft exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlkramp eller åderförkalkning och liknande, så finns det en ännu högre risk för att utveckla demens. Det starkaste sambandet såg vi med stroke, säger Petter Ljungman, en av författarna till studien.

För att få fram detta resultat utgick forskarna från en väletablerad ålderdomsstudie i Stockholm, SNAC, och valde ut 3 000 personer som inte hade någon demens i början av studien. Därefter följdes de med jämna mellanrum upp med kliniska undersökningar under upp till elva års tid. Under denna tid utvecklade totalt 364 personer i studien en demenssjukdom. Med hjälp av data på luftföroreningar vid bostaden kunde man sedan beräkna risken för demens utan eller med de andra sjukdomsbilderna.

Så mäts luftföroreningar där du bor

En del studier använder sig av uppmätta halter av luftföroreningar i olika bostadsområden. Detta görs ofta för att kunna studera sjuklighet och dödlighet från dag till dag och se om det finns ett samband, till exempel att dödligheten ökar de dagar då halterna av partiklar är höga.

Studier i den här artikeln har istället använt sig av modellerade halter av luftföroreningar, det vill säga modeller för hur luften är. Dessa baserar delvis på mätningar, men mest på emissionsdatabaser – med information om utsläppskällor, såsom vägar, fabriker, kaminer etcetera, och på spridningsmönster/väderfaktorer.

SMHI tar fram dessa data, utom i Stockholm där Stockholms miljöförvaltning sköter detta.

Här kan du själv gå in och titta på statistik för olika orter:

Här kan du se halterna i luften just nu:

– Vi vet sedan tidigare att patienter med stroke (den typ som består av mikroproppar i hjärnan) får skador på hjärnan som kan leda till demens. I studien kunde vi statistiskt se just det, att en av vägarna till demens är via hjärt-kärlsjukdom och stroke. Risken för demens visade också ett starkare samband vid lägre halter och planade av vid högre nivåer.

Sotpartiklar från trafik ökar risken för stroke

En annan studie som Petter Ljungman lett, och som publicerats i Environmental Health Perspectives, visar att en tydlig riskfaktor för att utveckla stroke är sotpartiklar från trafiken. Detta har visats även i tidigare studier gjorda i mer förorenade städer, men risken finns även vid låga nivåer som de som finns i Sverige. I studien följde man 115 000 personer boende i Stockholm, Göteborg och Umeå.

– Budskapet i den här rapporten är att trots att man har låga nivåer så är det viktigt att samhället jobbar på att få ner halterna till så låga nivåer som möjligt. Det finns ingenting som talar för att det finns några säkra tröskelnivåer, som de som satts upp av EU och WHO till exempel, säger Petter Ljungman.

En ny, stor europeisk studie, där Petter Ljungman och Karolinska institutet samarbetat med bland annat Helmholtz Zentrum München, bekräftar forskningsresultaten. I studien, som publicerats i The Lancet planetary health, följdes totalt 137 000 personer från sex olika studier i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland under i genomsnitt 17 år. Det visade sig att risken att drabbas av stroke ökade med 10 procent för varje ökning på 5 mikrogram per kubikmeter av små partiklar i luften vid bostaden. Forskarna såg också en koppling mellan ökad risk för stroke och mängden kvävedioxid och sotpartiklar.

– Det kan vara så att känsliga individer drabbas redan vid låga nivåer. Sedan skulle det kunna finnas en anpassningsförmåga till högre halter. Lite som att i början av sommaren känns 22 grader väldigt varmt, medan det längre fram inte känns så farligt, säger Petter Ljungman.

WHO har satt snävare gränsvärden för luftkvalitet

Nyligen kom Världshälsoorganisationen, WHO, med nya riktlinjer för luftkvalitet. Bland annat sänktes det högsta riktvärdet för genomsnittlig halt av kvävedioxid från 40 till 10 mikrogram per kubikmeter luft.

– Det är en rejäl sänkning och det är välkommet, säger Petter Ljungman.

I studierna kan man inte se någon absolut gräns för vad som skulle vara en säker luftkvalitet, men sänkningen är en klar förbättring, menar Petter Ljungman. Han påpekar också att EU håller på att se över sina riktvärden för luftkvalitet, något som skulle få större effekt i praktiken, eftersom dessa inte bara är rekommendationer som de som WHO ger, utan bindande.

– EU:s riktvärden ligger betydligt högre än WHO:s. Till exempel så ligger gränsen för små partiklar, PM2,5, på 25 mikrogram per kubikmeter, medan WHO:s rekommendation har sänkts från 10 till 5 mikrogram.

Att WHO sänkt sina riktlinjer menar han är ett tydligt budskap också för Sverige.

– Det stödjer det som vetenskapen visar, att luften inte är tillräckligt ren för att skydda vår befolkning.

WHO:s riktlinjer för luftkvalitet

Förorening Tidsspann År 2005  År 2021
PM2.5 µg/m³ Årsmedel 10 5
Dygnsmedel 25 15
PM10 µg/m³ Årsmedel 20 15
Dygnsmedel 50 45
Ozon µg/m³ Säsongshögsta 60
Per åtta timmar 100 100
Kväveoxid µg/m³ Årsmedel 40 10
Dygnsmedel 25
Svaveloxid µg/m³ Dygnsmedel 20 40
Kolmonoxid mg/m³ Dygnsmedel 4

Luftföroreningar kan påverka spridningen av virus

Med coronapandemin har forskningsvärlden plötsligt ställts inför många nya frågor. Bland annat hur lätt viruset sprids i luften och om luftföroreningar kan underlätta spridningen. Bland annat har en studie vid universiteten i Bologna, Bari och Trieste visat på ett statistiskt samband mellan dagar med hög halt av partiklar i luften och antalet smittade av coronaviruset i norra Italien. Men vad detta samband beror på är oklart.

Bild: Ahmed Zayan, Unsplash

Jakob Löndahl är docent i aerosolteknik vid Lunds universitet och forskar på luftburen smittspridning och aerosoler – alltså små partiklar som svävar runt i en gas, vanligtvis luft, såsom rök eller dimma. På Skånes universitetssjukhus har han tillsammans med sina kollegor tagit prover för att mäta om viruset finns i luften och i så fall var och när det sprids. Resultaten är ännu inte slutgiltigt publicerade, men kan komma att bidra med vägledning för när man i vården behöver använda skyddsutrustning eller inte.

Coronaviruset överlever i luft

– Vi vet att coronaviruset överlever i luft och att det efter inandning kan nå ställen i kroppen som kan infekteras. Däremot saknas fortfarande mycket experimentella data kring smittrisk via inandning i samband med olika typer av vård och hur effektiva vissa skyddsåtgärder är i praktiken, säger han.

Flera studier runt om i världen har hittat samband mellan luftföroreningar och ökad spridning av covid-19. Exakt vad det beror på är oklart. Det finns en viss samvariation mellan luftföroreningar och väderparametrar som temperatur, vind och luftfuktighet. Och klimatförhållanden påverkar hur lätt många luftvägsvirus sprids. Men luftföroreningar har också många effekter på kroppen som kan tänkas bidra till en ökad infektionskänslighet, såsom försvagning av lungans immunförsvar, ökad risk för hjärt-kärlproblem, inflammation och förträngningar i luftvägarna och nedbrytning av celler i lungan.

– Det verkar troligt att luftföroreningar kan förklara åtminstone en del av skillnaden i dödlighet mellan olika regioner, säger han.

Klimatarbetet ger renare luft

Just nu pågår FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Troligtvis kommer arbetet med att hejda klimatförändringarna också påverka luftföroreningarna positivt på sikt.

– Kopplingen mellan luftföroreningar och klimatet är ju tydlig, då de båda drivs av en gemensam källa: förbränning från bilar, skepp, industrier och så vidare, säger Petter Ljungman.

Han tillägger att minskade halter i luften kommer att synas på klimatet längre fram, medan vissa förbättringar för hälsan kommer synas betydligt snabbare.

– Vissa saker får effekt direkt, som färre fall på akuten av hjärtstopp, medan andra saker får effekt senare, såsom olika sjukdomsprocesser i kroppen såsom cancer och åderförkalkning.

Text: Madeleine Johansson på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa

 lästid ~ 10 min