Antibiotika till små barn ökar risken för astma och allergier

– Det här understryker vikten av att antibiotika bara ska förskrivas när det finns indikation på en svår bakteriell infektion. Antibiotika kan i sådana fall rädda liv men ska inte ges annars som allmän gardering, säger professor Christina West vid Umeå universitet.

Forskarnas teori är att antibiotika kan rubba bakteriesammansättningen i magtarmkanalen, något som i sin tur påverkar immunsystemets utveckling och ökar känsligheten att insjukna i astma och eksem.

Barn följdes under tid

I studien ingick drygt 1300 familjer. Barnen följdes till ett och ett halvt års ålder.

Föräldrarna har svarat på flera enkäter om antibiotikabehandling och symtom på allergi och astma hos barnet. Frågor har även handlat om kostvanor och vilken miljö barnet växer upp i.

– På så sätt kunde vi ta reda på vilka barn som antibiotikabehandlats innan de utvecklade pipande, väsande andning, astma och eksem och även ta hänsyn till andra omgivningsexponeringar som kan påverka risken för allergi, säger forskaren Fanny Kelderer vid Umeå universitet.

Koppling mellan antibiotikabehandling och astma

Tydligast var sambandet mellan antibiotikabehandling och pipande, väsande andning och astma.

Forskarna undersökte om den ökande förekomsten man såg kunde bero på ett så kallat omvänt orsakssamband. De kunde då se att sambandet mellan andningssymtomen och tidigare antibiotikabehandling kvarstod även när antibiotika hade satts in mot andra infektioner än i andningsvägarna. Därmed kunde de dra slutsatsen att det är behandlingen i sig som är orsak till andningssymtomen och inte tidigare luftvägsinfektion.

Inte lika tydligt vid eksem

Däremot blev sambandet mindre tydligt för eksem efter antibiotikabehandling, när forskarna på motsvarande sätt uteslöt dem som hade fått antibiotika mot hudinfektion.

– Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen har stor betydelse för risken att insjukna i allergiska sjukdomar, så det är troligt att det är förklaringen, eftersom antibiotika även slår ut många nyttiga bakterier, säger Christina West.

Forskningen har gjorts inom befolkningsstudien Northpop som är inriktad på barns och familjers hälsa.

Vetenskaplig artikel:

Associations between pre- and postnatal antibiotic exposures and early allergic outcomes: A population-based birth cohort study , Pediatric Allergy and Immunology.

Kontakt:

Christina West, institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och
Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, christina.west@umu.se