Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Plocka föremål med näbben, låtsasbråka och jaga varandra. Kycklingar gillar att leka och har gjort det i tusentals år. Forskare menar att lekfullheten kan vara nyckeln till förståelse av kycklingars mående och bidra till att öka deras livskvalitet.

Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek, precis som hundvalpar och kattungar.

– Vi studerade kycklingar från kläckning och framåt genom att erbjuda dem en särskild ”lekplats” flera gånger per vecka, säger Per Jensen, professor vid Linköpings universitet.

Plocka och jaga populära lekar

Forskarna filmade kycklingarnas beteende och identifierade totalt 14 olika sorters lek. De kunde exempelvis plocka upp föremål i näbben och jaga varandra, eller ”slåss på låtsas” genom att hoppa bröst mot bröst. Intensiteten i leken nådde en topp vid omkring 6–7 veckors ålder, strax innan kycklingarna skulle ha blivit oberoende av sina föräldrar i naturen.

För att se hur leken påverkats av övergången från det vilda till att bli tamfågel jämfördes nutida domesticerade värphönskycklingar med deras vilda förfäder, röda djungelhöns.

– Vi fann att båda två lekte på exakt samma sätt, så nästan 10 000 år av domesticering har inte förändrat typen av lekbeteende. Däremot lekte tamkycklingarna betydligt mer än sina förfäder. Det är i linje med teorier om att domesticeringen ofta leder till att djur blir mer ”barnsliga” i sitt beteende, säger Rebecca Oscarsson vid Linköpings universitet.

Stress tycks öka lekbehov

Hos många djur påverkas leken av deras mentala tillstånd och minskar i samband med stress och obehag. I ett annat experiment studerades därför kycklingar som utsatts för stress i samband med kläckningen.

– Tanken var att erfarenheten av den tidiga stressen skulle göra kycklingarna mindre benägna att leka. Men vi såg snarare raka motsatsen. Kanske är det så att de stressade djuren hade ett uppdämt behov av att få utlopp för positiva beteenden, men det får framtida forskning utvisa, säger Gabrielle Lundén vid Linköpings universitet.

Nyckel till mående och bättre livskvalitet

Per Jensen menar att djurens lek kan visa hur de mår, men kanske också användas för att förbättra deras liv.

– Vi planerar studier där vi vill stimulera stressade djur att leka för att på så sätt öka deras välmående. Det skulle kunna vara ett sätt att öka livskvaliteten för djur i livsmedelsproduktionen, säger Per Jensen.

Vetenskaplig artikel:

Play ontogeny in young chickens is affected by domestication and early stress, Scientific Reports

Kontakt:

Per Jensen, professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitetet, per.jensen@liu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera