Bild: Iwona Castiello d'Antonio/Unsplash
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att testa hur kroppen klarar att hantera socker genom att göra en glukosbelastning kan vara värdefullt för att hitta förstadier till typ 2-diabetes. Nyttan med att testa 40-åringar utan andra riskfaktorer är dock väldigt liten.

– Det är viktigt att hitta personer med förstadium till diabetes för att sätta in förebyggande åtgärder så de inte utvecklar sjukdomen. Men vi kan se att det är ytterst få 40-åringar som på detta sätt har fångats upp med testet, säger Mattias Brunström, ST-läkare och forskare vid Umeå universitet.

Det som forskarna vid Umeå universitet har studerat är resultaten av glukosbelastningar som har genomförts inom Region Västerbottens program “Västerbottens hälsoundersökningar”, VHU. I programmet har invånare i länet som fyller 40, 50 respektive 60 år erbjudits test med att inta en sockerlösning på fastande mage och sedan har man efter två timmar mätt hur blodsockernivån förändrats. På det viset får man en indikation på vilka som riskerar att utveckla typ 2-diabetes.

Glukosbelastning större nytta för 60-åringar

Forskarna har studerat resultaten under perioden 1985 till 2017. Totalt har över 120 000 personer genomfört denna undersökning inom Västerbottens hälsoundersökningar. Man kunde då se att det var ytterst få 40-åringar där det i testet gick att se problem med blodsockret och därmed förstadium till diabetes typ 2. Bland 40-åringar utan andra riskfaktorer var det inte mer än 1 procent där det förekom. I studien kunde man däremot se att bland 60-åringar med flera riskfaktorer var det 30 procent som i glukostestet hade värden som visar på förstadium till diabetes typ 2. Dessa individer är i behov av förebyggande insatser.

– Glukostest är tidskrävande för såväl sjukvården som för patienten. Förekomsten av förstadium till diabetes i vissa grupper är så låg att vi menar att det inte är befogat att erbjuda detta till alla som deltar i hälsoundersökningen, säger Anna Rosén, överläkare och före detta interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.

Denna forskning har redan påverkat praxis inom vården. År 2020 togs beslut att inte genomföra glukosbelastningar i den primära hälsoundersökningen inom VHU. Fortsatt forskning pågår för att klargöra vilka grupper som har störst nytta av glukostest och därför bör erbjudas den i framtiden.

 

Vetenskaplig artikel:

Oral glucose tolerance testing as a complement to fasting plasma glucose in screening for type 2 diabetes: population-based cross-sectional analyses of 146 000 health examinations in Västerbotten, Sweden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open.

Kontakt:

Anna Rosén, överläkare och tidigare interventionskoordinator för Västerbottens hälsoundersökningar, anna.rosen@umu.se

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera