Granarna tog lång tid på sig att rota sig i Sverige

Granen är det vanligaste trädslaget i Sverige och var vanligt förekommande också före vår senaste istid.

Granens invandring till Sverige har fram till nu beskrivits utifrån fynd av granpollen i gammalt sjösediment och torvlager.

Slutsatsen av dessa studier var att granen invandrade norrifrån efter issmältningen. Arten kom till södra Sverige så sent som under de senaste tusen åren. Även tidigare forskning har konstaterat att det tog relativt lång tid för granen att ”göra comeback” och åter bli dominant i Skandinaviens skogar.

Granen var tidigt på plats

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet analyserat uråldrigt DNA som bevarats i sjösediment. Resultaten visar att granen fanns på plats i södra Sverige direkt efter att isen smälte för 14 000 år sedan. Det här är långt tidigare än tidigare studier visat.

– Trots att granen var ett av de första träden på plats så kunde inte dessa träd breda ut sig i någon större utsträckning. Detta är förvånande då de växter som är tidiga kolonisatörer brukar ha en fördel i det avseendet, säger forskarstuderande Kevin Nota som är studiens försteförfattare.

Långsamhet förvånar

Vad som höll granen tillbaka i tusentals år är fortfarande lite av ett mysterium.

Den nya studien visar att de första granarna på plats var genetiskt besläktade med de ensamma grankloner som idag kan hittas högt upp på våra fjällsluttningar. De kallas kloner eftersom när stammarna har dött har rotsystemet överlevt och skickat upp nya träd. En del har också förökat sig via rotskott.

Granen kan ha gjort flera försök

Genetiska analyser i studien visar även att de första granarna troligen överlevde istiden utanför isranden i öster, och inte i väster som man tidigare misstänkt. De granar som senare vandrade in från norr hade liknande ursprung som granarna som var först på plats.

– Det verkar som om den svenska granen har genomlevt flera tidigare försök att ta över skogarna i Skandinavien, men att det endast var den sista expansionen som lyckades, säger forskaren Laura Parducci som är medförfattare till studien.

Vetenskaplig studie:

Norway spruce postglacial recolonization of Fennoscandia, Nature Communications.

Kontakt:

Kevin Nota, forskarstuderande vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, kevin.nota@ebc.uu.se

Laura Parducci, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, laura.parducci@ebc.uu.se