Inlåsning och kontroll hindrar vård på ungdomshem

På Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem vårdas ungdomar med omfattande missbruks- och psykosocial problematik. Sis har också i uppdrag att verkställa straff för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.

Personalen har enligt lag särskilda befogenheter som innebär att en ungdom exempelvis får isoleras eller vårdas i enskildhet.

Ungdomshemmen har fått kritik

Såväl ungdomshemmen som de särskilda befogenheterna har återkommande kritiserats av svenska barnrättsorganisationer och av FN.

Kritiken får vetenskapligt stöd i en avhandling från Göteborg universitet.

I fyra delstudier har forskaren Kajsa Nolbeck granskat och analyserat den rumsliga och sociala vårdmiljön på Sis-hem.

Hinder för relationer och vård

Resultaten visar organisatoriska brister och en syn på ungdomarna och ungdomshemmen som potentiellt farliga och riskfyllda. Blandningen av målgrupper på Sis-hem, den säkerhetspräglade fysiska vårdmiljön och tillgången till särskilda befogenheter utgör hinder för vård och behandling.

– Riskhantering och säkerhetslösningar kommer ständigt i vägen för förtroendefulla relationer mellan ungdomar och personal, konstaterar Kajsa Nolbeck, doktorand inom vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet.

Motstånd eller svår anpassning

Ungdomarna uppger hur de pendlar mellan att göra motstånd mot kontrollen, vilket ofta leder till ytterligare kontroll och inlåsning, och att anpassa sig till vårdmiljön och förhandla kring sitt beteende.

Anpassningen kan ge friheter som att få vara utomhus, göra en viss aktivitet eller få tillgång till sin mobiltelefon en stund. Men att anpassa sig är extra svårt för ungdomar med omfattande problematik.

– Ungdomarna har svårt att uppvisa det beteende som institutionen kräver av dem, och då uppstår inte den förtroendefulla relationen mellan ungdom och personal som kan leda till förändring. Den blir bara tillgänglig för de som, så att säga, sköter sig, säger Kajsa Nolbeck.

Kontroll hinder för goda relationer

Hon beskriver hur försöken till relationsbyggande försvåras, avbryts eller villkoras av alltför ensidig betoning på säkerhet och kontroll. Detta skapar en etisk konflikt hos personalen, som lämnas ensam att hantera motsättningen mellan säkerhet och vård i det dagliga arbetet och i relation till ungdomarna.

– Personalen upplever att de ofta tvingas hantera svårigheter genom att tillämpa kollektiva lösningar och åtgärder som upplevs som bestraffande av ungdomarna, exempelvis mer inlåsning, säger Kajsa Nolbeck och fortsätter:

– Sådana strategier har i tidigare forskning visat sig ineffektiva och många gånger skadliga för ungdomarna, vilket även min avhandling visar.

Avhandling:

Confinement and Caring, On sociomaterial practices in secured institutions for youths.

Kontakt:

Kajsa Nolbeck, doktorand inom vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, kajsa.nolbeck@gu.se