Gustav Adolfs torg i Göteborg som det såg ut på 1600-talet.
Artikel från Göteborgs universitet

När museer skapar digitala visningar av kulturmiljöer öppnar det för möjligheten att fler kan ta del av dem. Men i praktiken behövs stora förändringar för att sådana satsningar ska nå en bredare publik.

Om du inte kan tolka eller knyta an till den information du har framför dig, vad hjälper det då att den finns där? Frågan dök upp hos William Illsley när han som SFI-student besökte Göteborgs stadsmuseum. William konstaterade att han tog till sig de historiska utställningarna på ett helt annat sätt än många av hans studiekamrater med en annan bakgrund.

– Jag vill se hur detta glapp kan överbryggas, hur kommunikationen av vår kulturmiljö* kan bli mer tillgänglig för alla. Att kunna knyta an till den plats där man befinner sig är viktigt, särskilt i tider då myter och desinformation är en del av samhällsklimatet, säger han.

*Det här menas med kulturmiljö och kulturarv – gå till faktaruta

Digitalisering kan ge tillgänglighet

I sin avhandling har brittiskfödde William Illsley granskat digitaliseringen av kulturmiljöer i England och Sverige. Att digitalisera ett material kan göra det mer lättillgängligt, men han ser samtidigt utmaningar i hur digitala kulturarv hanteras och presenteras. En risk är att de främst når människor som har samma bakgrund eller yrke som de som har skapat materialet.

– Att något finns tillgängligt online främjar inte automatiskt öppenhet, jämlikhet och tillgänglighet. Digitalisering är ingen universell lösning, utan behöver ske med förståelsen av att vår upplevelse av kulturarv är en dynamisk och högst personlig process som fungerar olika för alla, säger han.

Viktigt involvera allmänheten

Människors bakgrund och vana vid kritiskt tänkande, tidigare kunskap eller teknisk kompetens – där är några av många aspekter som påverkar hur människor tar till sig ett digitalt kulturarvsmaterial. William Illsley påpekar också att allmänhetens möjligheter att synas i, eller bidra till, materialet är begränsade. Något han ser stora möjligheter att ändra på.

– I England finns exempel på att allmänheten bjuds in att bidra med sina berättelser kopplade till olika kulturmiljöer. Och inför utställningen ”Göteborgs födelse” fick skolbarn komma med idéer. Sådant ger ett deltagarperspektiv som jag även tycker ska finnas på digital nivå, säger han.

Interaktivitet kan ge engagemang

Att göra utställningar mer interaktiva kan också skapa ett större engagemang, påpekar han.

– En digital modell som enbart säger sig visa verkligheten blir varken transparent eller särskilt involverande. I dag finns möjligheter att låta besökarna bli mer delaktiga, till exempel genom att de kan gå in i de digitala miljöerna och göra olika val. Då liknar miljöerna mer ett spel som ger besökarna ett mål och en uppgift, vilket kan kombineras med ett lärande, säger han.

William Illsley anser att det behövs stora förändringar för att museers digitala kulturmiljöer ska bli relevanta för fler. Att de som arbetar inom kulturarvssektorn får utbildning i digitaliseringens möjligheter och begränsningar ser han som en viktig nyckel.

– Att göra kulturmiljöer tillgängliga på ett transparent sätt ger människor möjlighet att dra egna slutsatser och tolka sitt kulturarv. I krig och konflikter används kulturarv ofta för att påverka människors känsla av var de hör hemma, vilket inte minst är tydligt i Putins retorik kring kriget i Ukraina. En välinformerad allmänhet är det bästa försvaret mot krafter som förvränger kulturarvet till sin egen fördel, säger han.

Kulturarv och kulturmiljö – vad är det?

Vad menas med kulturarv och kulturmiljö? Forskaren William Illsley definierar i sin avhandling begreppen på ungefär samma sätt som myndigheten Riksantikvarieämbetet gör. Så här skriver myndigheten på sin webbplats (texten är förkortad):

Kulturarv

Kulturarv omfattar alla uttryck för mänsklig påverkan. Det kan alltså vara spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etcetera. bland kan begreppet kulturarv användas för att belysa särskilda delar av samhällsutvecklingen, till exempel det biologiska kulturarvet, det industriella kulturarvet eller modernismens kulturarv.

Kulturmiljö

Kulturmiljö är miljöer som påverkats av människors aktiviteter. Det kan vara en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskap, en bygd eller en region. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även sådant som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet.

Källa: Riksantikvarieämbetet

Avhandling:

Assembling the Historic Environment: Heritage in the Digital Making.

Kontakt:

William Illsley, doktorand, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet, william.illsley@snd.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera