Artikel från Göteborgs universitet

Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en studie som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer.

Att grönska kan skapa trivsel och ett bra klimat i våra städer är välkänt, men hur viktig är växtligheten för att skapa en renare stadsluft? Frågan står i fokus i ett omfattande samarbetsprojekt som leds av forskare vid Göteborgs universitet.

Om studien:

Studien genomfördes i juni och september 2018. Forskarna mätte föroreningarna i två trädarter i Göteborg, och jämförde med föroreningarna i luften. För lövträdet kärrek skedde mätningarna på sju platser i stadsmiljö i Göteborg, med varierande mängd trafik. På ett par platser, samt i Botaniska trädgårdens arboretum, mätte forskarna också föroreningar i barr, i arten svartall.

Forskarna valde att fokusera på så kallade PAH:er: (polycykliska aromatiska kolväten) en grupp luftföroreningar som hittills inte varit så väl undersökta, men som bedöms vara mycket skadliga för människors hälsa. I städer är trafiken den största källan till PAH:er.

Trädens blad tar upp föroreningarna

Resultatet är tydligt: föroreningarna i bladen ökade över tid, och forskarna kunde visa på ett tydligt samband mellan mängden föroreningar i luften och mängden föroreningar i bladen.

– Studien slår fast att bladen samlade upp luftföroreningarna under sommaren, och därmed minskade människors exponering för skadliga ämnen i luften. Det är ovanligt med såhär omfattande mätningar av föroreningar i både växtlighet och luft, och studien bekräftar att träd har betydelse för att förbättra luftkvaliteten i städer, säger Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Stora skillnader mellan stadsområden

Samtidigt upptäckte forskarna att föroreningsnivåerna varierade stort mellan de olika mätplatserna. På den mest förorenade platsen – Nils Ericsson terminalen – var halten PAH:er i luften sju gånger högre än i Angereds stadspark.

– Att det är så pass stora skillnader mellan luftföroreningar i olika delar av staden kan uppfattas som förvånande, och det är viktig information för myndigheterna att känna till, säger Håkan Pleijel, som tillägger att trafiken är den huvudsakliga källan till luftföroreningar i de miljöer som studerats i projektet.

Figuren visar summan av 32 PAH:er i luften på sju platser i Göteborg i stadsmiljö, samt i Botaniska trädgårdens arboretum. Y-axeln visar ett medelvärde av mätningarna i juni och september 2018. Halten är angiven i ng/m3 luft, dvs i miljarddels gram per kubikmeter luft. Några fastslagna gränsvärden finns inte, men forskarna framhåller att resultatet är en viktig utgångspunkt för framtida riskbedömningar.

Barrträd viktiga luftrenare på vintern

På ett par platser i stadsmiljö, samt i Botaniska trädgårdens arboretum, mätte forskarna även föroreningar i barr, i arten svartall. Mätningarna visade att föroreningshalterna var betydligt högre i barr som var tre år gamla, jämfört med barr som var ett år gamla.

– Det visar att även barrtträd har betydelse för att rena stadsluften. En fördel med barrträd är att barren sitter kvar även på vintern, när föroreningsnivåerna i städerna vanligtvis är som högst, säger Jenny Klingberg, forskare i miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård.

Grönska behövs i stadsplaneringen

Forskarna hoppas att studien kan bli en viktig pusselbit i planeringen av det urbana landskapet.

– Vi behöver arbeta med flera metoder för att minska luftföroreningsnivåerna i våra allt mer befolkade städer. Minskade utsläpp är den viktigaste åtgärden, men vi visar att även grönska har en viktig roll för att lyckas skapa hållbara städer där invånarna mår bra, säger Jenny Klingberg.

Vetenskaplig artikel:

Polycyclic aromatic hydrocarbon (PAH) accumulation in Quercus palustris and Pinus nigra in the urban landscape of Gothenburg, Science of the Total Environment.

Kontakt:

Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i miljövetenskap, Göteborgs botaniska trädgård, jenny.klingberg@vgregion.se

Om projektet:

Projektet Rensa luften med växter – kan PAH-exponeringen reduceras med hjälp av urban vegetation? leds av professor Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Göteborgs botaniska trädgård och Lunds universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera