Tema

Hövdingens hall ska grävas fram i Uppåkra

Strax utanför Lund döljer sig resterna av en världsunik järnåldersbosättning, Uppåkra. Bara en bråkdel har undersökts. Nästa höst börjar utgrävningarna av det som bedöms ha varit Uppåkras maktcentrum – hövdingahallen. Nya metoder att analysera jorden ska också ge svar på mer svårfångade lämningar.

I mer än tusen år var Uppåkra ett maktcentrum i Skandinavien, till ytan lika stort som Gamla stan i Stockholm. Bosättningen etablerades i det bördiga landskapet under 100-talet före vår tideräkning. Fram till kristendomens intåg i slutet av 900-talet var Uppåkra en centralplats förbunden med eliter i hela Europa, från Brittiska öarna till Svarta havet.

Det tydligaste uppsvinget kom vid romartidens slut, vid 200- och 300-talet. Då gick startskottet för en månghundraårig dominans över landskapet. Mäktigheten kan avläsas i de sammanlagt 28 000 fynd som hittills hittats.

Ovanligt lång bosättning i Uppåkra

Att en bosättning med konstant makt funnits kvar så länge på samma ställe är extremt ovanligt, berättar Mats Roslund, professor i historisk arkeologi, vid Lunds universitet.

Uppåkra idag. Hövdingahallen låg tidigare till höger i bilden, snett bakom den röda ladan. Bild: Lunds universitet.

– Det är unikt att samma plats använts som hövdingasäte under både yngre och äldre järnålder. Trots att samhället genomgick ekologiska och sociala kriser löste man dem och behöll sin position som maktcentrum, säger Mats Roslund.

Under 2000-talet grävdes bland annat ett tempelliknande kulthus, etablerat under romersk järnålder, fram. Där ägde religiösa ritualer rum under flera sekel. Det har forskare kunnat fastställa efter att exempelvis ha hittat gudabilder och andra religiösa symboler.

Samhället förändrades från järnålder till vikingatid

Nu vill Mats Roslund tillsammans med Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi, ägna sig åt byggnaden intill – ett 40 meter långt residenshus beläget på högsta höjden, med utsikt över den skånska slätten. Här bjöd de styrande in till gillen och samråd under gudarnas granskande blickar från kulthuset ett tiotal meter bort.

– Nu vill vi gräva djupare och studera hur samhället förändrades från tidigaste järnåldern till vikingatid och hur den politiska och religiösa makten växelverkade under seklen.

– Denna möjlighet till kontinuitet i kulturlagren och samband mellan gudar och människor går inte att hitta någon annanstans. Den ger oss en unik möjlighet att studera förändringar i ekonomi, ritualer och social samvaro under hela järnåldern. Processer är nyckelordet.

Vi kan lära av järnålderns livsmönster

Mats Roslund menar att dagens människor kan lära sig en del av forntidens livsmönster och hur man höll samman gemenskapen.

– Varenda säsong i jordbrukssamhället var en kamp. Vi kan alltid plocka ut en ny kavring från frysen, men dessa människor kunde aldrig vara säkra på att de skulle överleva vintern. Hur klarade de sig? Hur lyckades man hålla samman ett stort jordagods under svåra förhållanden?

Jorden berättar om pandemier, vulkanutbrott och livsöden

Utöver föremål såsom silvermynt, glasskärvor, glaspärlor, smycken, kökskärl och vapen ska för första gången också jorden analyseras närmare. Den rymmer berättelser om såväl pandemier som livsöden via bakterier, virus och DNA från djur och människor. Kanske döljer jorden aska från de stora vulkanutbrott på 500-talet som diskuteras intensivt inom forskningen.

– Arkeologin står inför en ny naturvetenskaplig revolution och omfattningen av denna kan vi bara skönja. Tidigare hade vi kol 14-metoden och stratigrafi för datering och kulturjorden sållades bort under grävningarna. Men kulturjorden i sig är en guldgruva för forskningen, säger Torbjörn Ahlström.

Nya metoder avslöjar hövdingens gäster

Med så kallad mikroarkeologisk metod i kombination med synkrotronljus i forskningsanläggningen Max IV kan man identifiera olika faser i hallbyggnadens användning. Miljö-dna från sedimenten och dna från ben och tänder gör det möjligt att identifiera vad som konsumerades av vilka, och detta under en lång tid.

– På så sätt är detta ett pionjärprojekt. Vi kan komma att avgöra vilka människor som var på besök, till och med ta reda på vem det var som på vintern år 463 satt och spottade ut öl på golvet!

Fornfynd kan förstöras om inte allt grävs upp

I september 2022 påbörjas utgrävningarna. Lunds universitet har fått donationer på 40 miljoner kronor för att blottlägga den del som bedöms ha varit Uppåkras maktcentrum – hövdingahallen. Men ytterligare tio miljoner kronor behövs.

– Vi har noga förberett hela undersökningen, vilka specialister som behövs var och när, och hur lång tid det kommer att ta. Gräver vi bara en del så kommer resten att förstöras av naturliga geologiska processer, säger Mats Roslund.

40 miljoner donerade till utgrävningen

Uppåkraforskarna vid Lunds univerersitet har hittills fått 20 miljoner kronor från Tetra Laval, 10 miljoner från Crafoordska stiftelsen, 6 miljoner från LMK-stiftelsen samt 3,3 miljoner från Thora Ohlssons stiftelse.

Ytterligare cirka 10 miljoner behövs för att ro projektet i hamn, men forskarna har fått klartecken från Lunds universitets ledning att sätta igång med rekrytering av personal ändå. Både rektor Erik Renström och forskarna själva tror att flera donatorer tillkommer under resans gång.

Läs mer: Delprojekt 3: Hallen på höjden – dynastiers residens och domän

Kontakt:

Mats Roslund, professor historisk arkeologi, mats.roslund@ark.lu.se
Torbjörn Ahlström, professor historisk osteologi, torbjorn.ahlstrom@ark.lu.se

Hövdingens hall ska grävas fram i Uppåkra

 lästid ~ 4 min