Tema

Svensk lax äter insekter – blir hållbar

Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.

Över 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd är maximalt nyttjade eller överutnyttjade. Odlad fisk har länge setts som en möjlig lösning för att möta den ökade efterfrågan på fisk och skaldjur utan att öka pressen på världshaven. Samtidigt består fiskfoder ofta av importerad vildfångad fisk. Dessutom ingår vanligtvis även soja, en gröda som bidrar till att regnskog avverkas.

Vår mat ska helst inte äta vår mat

Ett svenskt fiskfoder, gjort på bland annat insekter, gör det möjligt att föda upp lax på ett mer hållbart sätt. Insekterna i fiskfodret har i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.

– Det är ett enormt resursslöseri att låta odlad fisk äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matavfallet kan istället användas till att föda upp insekter, en utmärkt föda för fisk. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation, som tillsammans med forskare från SLU och aktörer från hela livsmedelskedjan deltagit i pilotprojektet.

Larver från amerikanskvapenfluga som äter på rester av frukt och grönsaker.

Insektslarverna äter avfall i form av skal, kärnhus och brödrester från livsmedelsindustrin som annars hade blivit matsvinn. Bild: Axfoundation

En cirkulär lösning

–  Vi måste hitta alternativa foderkällor och det är där insekterna kommer in. Det är ett djurprotein, vilket betyder att aminosyrasammansättningen är bättre än för vegetabiliska proteinkällor. Och det mest fantastiska med larverna är att de kan födas upp på avfall, så det blir ett cirkulärt slutet system. Man behöver alltså inte tillföra särskilt mycket ny näring, utan kan på ett effektivt sätt återanvända den näring som finns. Därför är insekterna väldigt bra i foderproduktion, förklarar Cecilia Lalander, forskare vid SLU.

I fiskfodret ingår, förutom insekter, även andra råvaror som vi människor vanligtvis inte äter, exempelvis sjöpung, ett proteinrikt vattendjur som under sin tillväxt ätit växtplankton. På så sätt hämtar sjöpungen hem näring från havet och bidrar till en minskad övergödning.

Avfall kan bli resurs

–  Det är fullt möjligt att vända livsmedelsindustrins avfall från kostnad till resurs och i stor skala odla sjömat som samtidigt minskar övergödningen. Det här projektet visar foderindustrin att det går att göra ett kretsloppsfoder med ekonomisk bas och det är en nödvändighet för att industrin ska våga ta nästa steg, säger Anders Kiessling, professor vid SLU.

Hela laxar på en bädd av is i en fiskdisk.

Regnbågslaxen finns redan till konsumenter, i vissa matvarubutiker och på restaurang. Bild: Axfoundation och SLU

 

Odlad norsk lax vanlig på svenska tallrikar

  • Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) beräknas 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd vara maximalt nyttjade eller överutnyttjade.
  • I Sverige konsumeras årligen 12,5 kilo rensad fisk och skaldjur per person. 70 procent av den sjömat som äts i Sverige är importerad, främst från Norge, Danmark och Kina.
  • Svenska konsumenter äter främst lax, sill, torsk och räkor. Laxen består nästan uteslutande av importerad odlad norsk lax.
  • Cirka hälften av all sjömat på den globala marknaden är odlad. 60 procent av den sjömat som konsumeras i Sverige är vildfångad och 40 procent odlad.
  • Majoriteten av den odlade fisk som konsumeras i Sverige är uppfödd på foder bestående av importerade råvaror, ofta från andra sidan jorden. Ofta består konventionellt foder av vildfångad fisk, soja – från länder som Brasilien – och av spannmål, som vete.
  • Totalt slängs 1,3 miljoner ton mat varje år i Sverige, varav hushållen står för cirka 75 procent. Svenska grossister beräknas årligen producera 100 000 – 300 000 ton grönsaksavfall bestående av skalrester, stjälkar och kärnhus, men också frukter och grönsaker med skönhetsfel. Totalt slängs dessutom cirka 80 000 ton bröd.
  • Knappt 40 procent av allt matavfall från konsumtionsledet används idag som biogas och som biogödsel på åkrar. Resten blir värme och el. Matavfallet skulle i stället kunna användas mer resurseffektivt genom att återcirkuleras och användas i livsmedelskedjan i form av djurfoder.
  • Sedan 2017 tillåter EU insekter i foder till odlad fisk. Sedan september 2021 är det även tillåtet att använda insekter vid uppfödning av fjäderfä och gris. Enligt EU-lagstiftning får endast vegetabiliska rester som uppkommit före konsumentledet användas som råvara vid uppfödning av insekterna, med andra ord inte hushållens matavfall eller slakteriavfall. I Kanada tillåts matavfall från alla led medan vissa riskämnen är förbjudna.
  • Över 70 procent av svenska konsumenter är positiva till att äta animaliska livsmedel uppfödda på insekter. Att däremot själv äta insekter är inte lika lockande. 

Kontakt:

Anders Kiessling, professor vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), Sveriges Lantbruksuniversitet, anders.kiessling@slu.se, Madeleine Linins Mörner, programansvarig, Framtidens mat, Axfoundation madeleine.morner@axfoundation.se.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svensk lax äter insekter – blir hållbar

 lästid ~ 4 min