Tema

Digitalt utanförskap ännu svårare för äldre under pandemin

Att tro att alla äldre människor är teknikfientliga är ålderism och stämmer inte med sanningen. Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt nätverk.

Det visar en studie där forskare har följt 3000 personer i ålderspannen 30–39, 50–59 och 70–79 år under pandemin. Fokus har legat på deras attityder till och användning av digital teknik.

Något som först överraskade var att de mellan 50 och 59 år var mest negativt inställda och trötta på digital teknik. Men det handlade troligen om att många av dem arbetade hemifrån, säger Sofi Fristedt, docent i hälsa och vårdvetenskap och en av forskarna i projektet.

Forskarna vid forskningscentret CASE var redan igång med flera projekt om åldrande, vardagsteknik och sociala rättig­heter när pandemin satte fart. De bestämde sig snabbt för att de ville följa hur användningen av digital teknik förändrades i realtid, och en studie startades inom ramen för samverkansinitiativet ”Sociala rättigheter, åldrande och boende”.

Ansvaret för digital kompetens vilar tungt på individen

En tidigare studie hade visat att människor inom en generation visserligen delar attityder, men också att stereo­typerna ofta inte stämmer på individuell nivå. En 70-årings användning och uppfattning kan mer likna en 30-årings än jämnårigas – och omvänt. Alla generationer var dock överens om att ansvaret för att skaffa sig digital kompetens vilar tungt på individen.

– Om du inte har barn, barnbarn eller vänner som kan hjälpa dig att få igång bank-id, den krånglande tv:n eller nya mobilen så är det svårt att få annan hjälp, säger Sofi Fristedt.

Banker och myndigheter behöver erbjuda mer support

En av uppmaningarna från forskarna har varit att banker, bredbandsbolag, kommuner och myndigheter behöver erbjuda mer support och enklare IT-tjänster.

– Det är ett ansvar som de måste börja ta, för ett viktigt resultat från studien är att det finns stora grupper, inte bara äldre, som inte hänger med. För många klarar inte av att hålla igång internet och annan vardagsteknik, säger Sofi Fristedt.

Hon berättar att många äldre vill hänga med i utvecklingen, eftersom det ofta är enklare att få ny teknik att stämma överens med nya digitala tjänster. Om man ärver barnbarnets gamla mobil fungerar kanske inte nyaste versionen av bank-id – som är nyckeln till många viktiga tjänster på nätet.

Äldre vill ha  teknik – men utan lull-lull

– Äldre vill gärna ha modern teknik, men utan en massa lull-lull. Enkelhet är viktigt. Ju fler tillbehör desto svårare och dyrare blir det, säger Sofi Fristedt.

Bland de äldre var det inte ovanligt att ekonomin, tillsammans med svårigheten att hålla igång digital teknik själv, gjorde att man valde bort internet.

– Bredband och wifi bör vara lika självklart som el eller vatten i bostäder. Riktade insatser till socioekonomiskt svaga hushåll kan därför behövas och det behöver politiker och beslutsfattare fundera över, säger hon.

Trettioåringar diskuterar inte om personlig integritet

För åldersgruppen 30–39 år förändrades inte inställningen till digital teknik under pandemin nämnvärt. De är dessutom ofta duktiga på att sköta om och förnya sina digitala tjänster. De äldre vet ofta inte vad de ska vara oroliga för, och har svårt för att värdera exempelvis vilket steg i att handla på nätet som innebär en reell risk.

– De yngre ifrågasätter inte sin användning av IT. Den etiska diskussionen om personlig integritet förs inte där, utan bara i de äldre grupperna.

Text: Jenny Loftrup

Artikeln är tidigare publicerad i Vetenskap & hälsa (Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne).

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Digitalt utanförskap ännu svårare för äldre under pandemin

 lästid ~ 3 min