Tema

Så tycker svenskarna om stora rovdjur

Under de senaste decennierna har de flesta stora rovdjur ökat i antal eller utbredning. Men hur förändras våra attityder när rovdjuren blir fler? Jo, fler vill se rovdjur i hela landet och många tycker att jakt på rovdjur är myndigheters ansvar.

För fjärde gången sedan 2004 har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet genomfört en omfattande undersökning om svenskarnas attityder till björn, varg, lodjur, järv och kungsörn. Undersökningen följer även åsikter om vem som ska besluta om var rovdjuren ska finnas och deras antal.

Tack vare denna långtidsstudie av människors attityder till stora rovdjur och rovdjurspolitik, är det möjligt att få insikter i förändringar av attityder över en tidsperiod på 16 år. Det går även att jämföra svaren på nationell nivå med svaren från olika län.

Jakt på rovdjur som skapar problem

En större andel av befolkningen vill att rovdjur ska få leva i hela Sverige och inte bara i vissa delar av landet eller i nationalparker, jämfört med svaren från 2004. Samtidigt har  attityderna till förvaltning av stora rovdjur förändrats över tid, vilket blir mest tydligt när det gäller djur som orsakar problem. Generellt finns det i dag ett högre stöd i samhället för att myndigheter hanterar stora rovdjur som orsakar problem.

Stora rovdjur i Sverige

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg. Källa: Länsstyrelsen

– Det finns en bred acceptans för jakt när det gäller reglering av rovdjurens antal eller om de hotar människor, eller dödar katter, hundar, kor, får eller renar. En majoritet av de som svarade accepterar jakt på rovdjur som skapar problem för människan. En minoritet accepterar jakt på rovdjur om orsaken är att människor är rädda eller att rovdjuren konkurrerar med människan om det jaktbara viltet, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Där rovdjuren är många vill fler minska populationen

Resultaten som presenteras i de olika rapporterna är baserade på svar från totalt 30 488 personer i fyra undersökningar (2004, 2009, 2014 och 2020). Samma undersökningsmetodik och frågeställningar användes i alla undersökningar, men antalet län som har deltagit i studien har ökat över tid.

Attityderna till de politiska antalsmålen för alla stora rovdjur är relativt stabila över tid, men det förekommer regionala skillnader.

– Särskilt i län med stora rovdjurspopulationer skiljer sig attityderna jämfört med i nationella undersökningen. I dessa län finns en större andel som vill att de nationella antalsmålen ska minskas och färre personer som vill att de ska ökas, säger Sabrina Dressel, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Underlag för förvaltning av rovdjur

Syftet med undersökningen är att bidra med beslutsunderlag till arbetet med att genomföra riksdagens och regeringens målsättningar för rovdjurspolitik och rovdjursförvaltning på regional och lokal nivå.

Den nationella undersökningen har finansierats av Naturvårdsverket, där arbetet med reviderade förvaltningsplaner för stora rovdjur samt en översyn av Strategin för svensk viltförvaltning just nu pågår.

– Vi arbetar för en lärande viltförvaltning och då är acceptans en viktig fråga. Den här typen av undersökningar, särskilt när de görs över tid, är ett värdefullt underlag i det arbetet, säger Carl-Johan Lindström, t f chef för Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

Studien har genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Umeå universitet och Lunds tekniska högskola.

Rapporter

Undersökningen 2020 omfattar en nationell rapport samt tre rapporter på länsnivå.

Nationell undersökning
Västerbottens län
Norrbottens län
Jämtlands län

Kontakt

Sabrina Dressel, forskare, Institutionen för vilt, fisk och miljö på Sveriges lantbruksuniversitet, sabrina.dressel@slu.se

Camilla Sandström, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
camilla.sandstrom@umu.se

Göran Ericsson, professor,Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, goran.ericsson@slu.se

Carl-Johan Lindström,t f chef Naturvårdsverkets viltanalysenhet,
carl-johan.lindstrom@naturvardsverket.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Så tycker svenskarna om stora rovdjur

 lästid ~ 3 min