Tema

Dags att omfamna mörkret

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Redan på 1800-talet varnade astronomer för himlaglim. Ordet är vackert, men innebörden är dyster. Himlaglim innebär att det ljus människan skapar på jorden slår ut det från avlägsna stjärnor. Stjärnhimlen blir grumlig.

Människan är ett utpräglat ljusberoende djur. Till skillnad från djur som fladdermöss, vissa fåglar och ormar kan vi inte navigera i mörker. Våra ögon är inte gjorda för det.

Så när vi har kunnat, har vi satt upp belysning. Ljusföroreningarna har tilltagit allt eftersom. I Nordamerika och Europa lever i dag 99 procent under en ljuspåverkad himmel. Men det är inte bara stjärnhimlen som störs.

Nattaktiva djur far vilse

Havssköldpaddor är ett välkänt exempel på hur viktigt ljus och mörker är inom djurvärlden. De nykläckta sköldpaddorna söker sig mot gryningsljuset vid horisonten. När gryningen övertrumfas av artificiellt ljus från städer och byar i närheten går sköldpaddorna åt fel håll, och dör.

Under århundraden har de nattaktiva fladdermössen sökt sig till kyrkvindar och kyrktorn. På 1980-talet fanns fladdermuskolonier i två tredjedelar av de undersökta kyrkorna i Västergötland. 30 år senare följde Johan Eklöf och Jens Rydell upp studien. Forskarna klättrade i torn, kröp omkring på vindar och lyssnade på kyrkogårdar. När de var klara hade de bara hittat fladdermöss i en tredjedel av kyrkorna. Förklaringen var entydig. Under den tid som gått mellan undersökningarna hade vissa kyrkor försetts med fasadbelysning, andra inte. Där mörkret bestod bodde fladdermössen kvar.

– Det var en aha-upplevelse. Det är självklart att ljuset jagar bort dem, men jag hade inte tänkt på det tidigare, säger Johan Eklöf, biolog och aktuell med boken ”Mörkermanifestet”.

För vissa fladdermusarter är belysning ett större problem än för andra. De som är långsamflygande och fångar byten nära växtlighet är mest ljuskänsliga.

– De snabbflygande som jagar i fria luften är inte lika känsliga. De vågar plocka insekter under gatlyktor, även om de aldrig skulle välja att bo där, säger Johan Eklöf.

Påverkas negativt av artificiellt ljus

Ungefär 40 procent av världens alla insektsarter beräknas vara hotade av utrotning. Insekter påverkas också mycket tydligt av ljusföroreningar. Den nyzeeländska wetan undviker exempelvis i nio fall av tio att leta mat i en artificiell upplyst miljö.

– En fågel kan kanske i viss mån påverkas negativt av uteblivet mörker men samtidigt dra nytta av ljuset så till vida att de hinner leta mat under en längre stund. För insekter är det annorlunda. Vid en viss ljusnivå rör de sig och vid en annan gör de det inte. Rör de sig inte ute, hittar de inte en partner.

För vissa insekter är hormonsystemen programmerade för att gå i gång vid vissa ljusnivåer. När skiftet mellan ljus och mörker uteblir kommer de aldrig in i parningsläge, säger Johan Eklöf.

Ljusföroreningar – orsak och verkan

Ljusföroreningar är artificiellt ljus från belysning som sprids där det inte behövs och som kan få negativa konsekvenser för människor, djur, miljö och klimat. En annan aspekt är energieffektivitet, eftersom ljusföroreningar per definition är ett slöseri av energi.

Olika djurarter är olika känsliga för ljusföroreningar. Tydligast störs överlag de som är nattaktiva, däribland många insekter.

Ljusföroreningar är ett ämne som omfattar många discipliner, från astronomi till ekologi, ljusdesign, hälsa och trafiksäkerhet.

Globalt sett beräknas ljusföroreningar öka med 4 till 6 procent per år. Offentliga, kommersiella och privata utomhusmiljöer är i allt högre grad är belysta under dygnets alla mörka timmar. Anledningen är en tre bokstäver lång förkortning: LED. Lampor av typen Light Emitting Diode består av små högintensiva lysdioder i stället för glödtrådar. De är energieffektiva, hållbara och därmed billiga i drift.

Påverkar våra biologiska system

2014 gick Nobelpriset i fysik till forskarna bakom dioden för blått led-ljus det den mänskliga blicken uppfattar som naturligt ljus. Det blå ljuset är samtidigt det vi bör vara mest varsamma med, eftersom det genom sin likhet med dagsljus påverkar de biologiska systemen mer än exempelvis gult och rött ljus. Det säger Annika Jägerbrand, universitetslektor i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad som forskar inom belysningsområdet och på ljusföroreningar.

Vanliga, och onödiga, sätt att använda ljus är att lysa uppåt på fasader, att överbelysa med reklamskyltar och att belysa gröna områden och träd.

– Det är lätt att glömma bort att träden och gröna områden är viktiga habitat för många olika organismer. Om de djur som bor i träd blir exponerade för ljus måste de hitta nya träd att bo i. På så vis kommer belysningen att leda till en allt mindre yta för många arter att leva på. Därför bör man tänka på hur man använder belysningen både hemma och i samhället. Nära vatten och i vatten där det finns fisk och andra skyddade arter som är mycket ljuskänsliga bör man undvika att belysa, säger Annika Jägerbrand.

Även träden påverkas. Rönnar och lönnar belägna bredvid gatlyktor kan vara lövtäckta tre veckor längre än de artfränder som får växa i naturligt ljus, har botaniker konstaterat.

Olika slags ljus

Vilket slags ljus som används spelar roll. Kall-vitt ljus med mycket våglängder i blått, som i modern led-belysning, upplevs som det mest naturliga. Därmed ställer det också till mest problem.

För människor är det välkänt att de blå våglängderna i ljuset försvårar insomningen och bidrar till att rubba dygnsrytmen. Till viss del handlar det om sådant vi kan styra själva, som att släcka lampor och skärmar i tid. Men också de omgivande ljusföroreningarna spelar in. Exakt vad som har störst betydelse kan vara svårt att särskilja, säger Annika Jägerbrand, eftersom det beror på exponeringen och hur känslig man är som person.

Så skadas vi av ljusföroreningar

För lite ljus, vilket är vanligt i Sverige under vintermånaderna, kan leda till årstidsbunden depression för en del människor. Men även för mycket ljus, och fel sorts ljus vid fel tillfällen, har visat sig vara förknippat med hälsorisker.

Det vita ljuset från led-belysning liknar dagsljus och gör oss mer alerta än det gula ljuset från äldre lysrör eller glödlampor. Vi möter det både i form av skärmar och belysning. Sömnbrist, rubbad dygnsrytm, övervikt, vissa cancerformer, diabetes och psykiatriska diagnoser har kopplats till en rubbning av kroppens interna tidsuppfattning. Elektriskt ljus spelar in, men hur stor del av påverkan som kommer från inomhusbelysning respektive ljusföroreningar utomhus är oklart.

2019 kunde forskare vid University of Florida för första gången visa att smittrisken för en infektionssjukdom påverkas av konstgjord belysning. Nilfeber är en virussjukdom som främst infekterar fåglar, men som också kan påverka människor och hästdjur. Nattlig belysning ökade dramatiskt risken för vilda fåglar att smittas av sjukdomen.

Överlag finns många frågetecken kring de mer exakta effekterna av ljusföroreningar och därmed även kring möjligheterna att minska dem. För tillfället deltar Annika Jägerbrand i ett större tvärvetenskapligt projekt som syftar till att kartlägga effekter av ljusföroreningar och hur de kan mätas. Forskargruppen ska bland annat undersöka hur mycket enskilda installationer bidrar till ljusföroreningar.

Nationella restriktioner för nattljus

Men även om de exakta effekterna är svåra att fastställa är det tydligt att överflödig belysning har oönskade konsekvenser. I flera länder, däribland Frankrike, Italien och Tyskland, har man därför infört nationella restriktioner för användningen av ljus på natten. Det saknas i Sverige. Däremot slår vissa kommuner fast i sina detaljplaner att naturligt mörka miljöer ska värnas.

Biologen Johan Eklöf berättar att han börjat  få frågor från kommuner som undrar hur de ska tänka kring ljushantering och ekologi, exempelvis när ett nytt elljusspår ska anläggas.

– Det är något nytt, fram till nyligen har man inte tänkt på det. Rörelsedetektorer är den enklaste lösningen i dagsläget. Har vi lampor som bara går i gång när någon är där, så blir det bara ljust en stund. Ju senare det blir och ju mörkare det ska vara – desto färre är det ju också som rör sig.

Mörker som turistattraktion

Världen över har nattmörker blivit så sällsynt att det kommit att utgöra en attraktion. Organisationen International Dark Sky Association utnämner så kallade ”dark sky communities”, samhällen där man aktivt arbetar med att värna mörkret. De flesta ligger i USA, men även danska Møns klint och Nyord har kvalificerat sig.

Johan Eklöf tycker att det är ett lovvärt initiativ. ”Mörkermanifestet – om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm” handlar om ljusföroreningar de problem de medför, men också om vad vi kan upptäcka om vi låter mörkret omfamna oss.

– Det är mer intressant att lyfta mörkret än att dissa ljuset. Det är rätt skönt när det är mörkt ibland. Allt har sin plats.

Text: Jenny Damberg på uppdrag av forskning.se

Fotnot:

Annika Jägerbrand forskar för tillfället i det tvärvetenskapliga projektet ”Energieffektiv utomhusbelysning för minskade ljusföroreningar”, som pågår 2020–2022 i samarbete mellan Högskolan i Halmstad, RISE och Pennstate University i USA.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Dags att omfamna mörkret

 lästid ~ 7 min