Arkeologen dam Boethius under utgrävning i Ageröd. Bild: Lunds universitet
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

I 9 000 år låg boplatsen från stenåldern väl bevarad i Ageröds mosse i Skåne. En undersökning visar nu att den nästan är utplånad. Problemet sträcker sig långt utanför Ageröd. Inom 20 år kommer mycket av vår äldre kulturhistoria att vara borta på grund av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan.

Första gången man gjorde utgrävningar kring skånska Ageröd var på 1940-talet. Då hittade Lundaarkeologer en stor boplats från jägarstenåldern, daterad till för cirka 8 700-8 200 år sedan. I den syrefattiga mossen fann man mängder av välbevarat organiskt material såsom ben, horn och träredskap. Fynden blev viktiga för kunskapen om sydskandinavisk stenålder.

När nya utgrävningar, med nya frågeställningar gjordes på 70-talet noterade man att mossens lagertjocklek hade minskat. Efter avslutat arbete täcktes fyndplatsen återigen, allt i enlighet med svensk och europeisk lagstiftning och praxis, som bygger på att fornminnen kan bevaras i sin ursprungliga miljö, det vill säga under mark. Men nu visar forskare från Lunds och Stockholms universitet samt Statens historiska museer att så inte längre är fallet.

Skrämmande resultat

Förra året gjorde de en ny begränsad utgrävning vid Ageröd för att se hur försurning, utdikning och klimatförändringar påverkat de organiska fornlämningarna. Cirka 4 000 fragment undersöktes för att forskarna skulle kunna fastställa i vilken grad och takt de vittrar bort.

Några av benen från de olika grävningarna i Ageröd (a-d från 2019, e-i från 1940 och 1970-tals grävningarna). Bild: Lunds universitet

– Det har varit skrämmande att konstatera att dessa lämningar som har legat säkert och skyddat i 9 000 år, på bara några decennier har gått från välbevarade till det skick de idag befinner sig i, det vill säga helt eller på god väg att utraderas, säger arkeologen Adam Boethius från Lunds universitet.

Ageröd ligger ganska isolerat och forskarna menar människans påverkan där har varit mindre än vid många andra fyndplatser som därför på goda grunder kan misstänkas vara i ett ännu sämre skick.

– Dessa ställen är inte bara viktiga för att de berättar något om vår kulturhistoria, säger Adam Boethius. De organiska lämningarna utgör också ett värdefullt klimat- och miljöarkiv där man kan utläsa och sätta förändringar över tid i relation till olika typer av mänsklig påverkan, och utifrån detta göra prognoser för framtiden.

Borta om 10-20 år

Forskarna beräknar att Ageröd med flera fornlämningar kommer att vara helt försvunna om ett decennium eller två.

– Det är extremt bråttom om vi ska hinna göra något för att rädda dem, säger Adam Boethius. När det väl är borta är det som gått förlorat försvunnet för alltid. Detta sker samtidigt som arkeologiska naturvetenskapliga metoder, såsom ancientDNA- och isotopanalyser gör att vi idag har helt nya möjligheter att utvinna väldigt mycket mer kunskap från arkeologiska lämningar, som exempelvis migration, släktskap, diet med mera.

Vilka åtgärder kan vidtas, eller är det redan för sent?

– Ett första steg är att det måste finnas en medvetenhet om att fornlämningarna är på väg att försvinna. Sedan måste samhället ta ställning till lagar och skydd av våra fornlämningar samt vad konsekvenserna blir om dessa delar av vårt arv tillåts försvinna utan att insatser görs för att rädda dem.

Vetenskaplig artikel:

Human encroachment, climate change and the loss of our archaeological organic cultural heritage: Accelerated bone deterioration at Ageröd, a revisited Scandinavian Mesolithic key-site in despair. (Adam Boethius, Mathilda Kjällquist, Ola Magnell, Jan Apel) PLOS ONE

Kontakt:

Adam Boethius, arkeolog, Lunds universitet, adam.boethius@ark.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera