Svältande cancerceller mer känsliga för cellgifter

I likhet med kroppens celler behöver cancerceller näring, vilket de skaffar sig genom att ta upp sockermolekylen glukos. Forskare har länge varit intresserade av att se om det går att ”svälta” cancerceller genom att hindra sockerupptaget. Det är också känt att en del cancerceller ökar sitt intag av sockermolekyler som överlevnadsstrategi, vilket kan minska effekten av behandling. Skulle det gå att hindra näringen från att komma in i cancercellen och på så vis öka effekten av cellgifterna?

Det har forskare vid Lunds universitet tillsammans med forskare vid universitetet i Pisa undersökt.

”Svängdörrar” släpper in socker i cancercellen

För att sockermolekylerna ska nå in i cancercellen genom cellmembranet använder cellen så kallade sockertransportörer, som kan liknas vid svängdörrar som släpper in och ut ämnen. Totalt känner forskarna idag till 14 sådana sockertransportörer. I den aktuella studien studerade forskarna nummer 1, GLUT1, och dess roll vid akut myeloisk leukemi, AML.

Genom att tillföra specialdesignade inhibitorer, ämnen som hindrar eller hämmar aktiviteter i cellmembranet, lyckades forskarna stoppa sockerupptaget till cancercellerna.

– Vi undersökte sedan om effekten av cytostatika som används vid behandling av AML ändrades när vi stoppat sockerupptaget. Det var tydligt att cancercellerna blev mycket känsligare för cytostatikan, säger Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds universitet som lett studien.

Den cancerform som forskarna studerade, akut myeloisk leukemi, AML, är en av de vanligaste leukemiformerna hos vuxna. AML har en relativt dålig prognos och hög risk för återfall, framförallt hos äldre, då de ofta inte klarar den tuffa behandlingen lika bra som yngre.

Bättre effekt av cytostatika om sockerintaget stoppas

– Vår förhoppning är att man genom att kombinera cytostatikan med sådana här inhibitorer som stoppar sockerupptaget till cancercellen, kan förbättra effekten av cytostatikabehandlingen och därmed bota fler patienter i framtiden, säger Anna Hagström, lektor vid avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet, och medförfattare till studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.

Att förstå de här proteinerna och hur de reglerar svängdörrarna in och ut i cellen är ett viktigt forskningsfält, menar Karin Lindkvist.

– Membranproteiner är intressanta angreppsmål vid utveckling av nya behandlingar och man brukar säga att ungefär hälften av alla läkemedel slår på just membranproteiner. Det är mycket som sker i cellen, och dessa proteiner kontrollerar vad som går in och ut i cellen. Just den här sockertransportören tycks spela en central roll eftersom den är väldigt effektiv på att hjälpa cellen att ta upp socker. Det är också därför cancercellerna tillverkar fler av den transportören för att få mer näring, säger Karin Lindkvist.

Ännu återstår det mycket forskning innan det kan användas på patienter.

– Resultaten behöver återupprepas både i experimentella studier och i kliniska försök. Min förhoppning är att någon vill ta detta vidare med målet att kunna behandla patienter med AML eller andra cancersjukdomar som vi vet använder GLUT1-transportörer för att få mer näring.

Vetenskaplig artikel:

Targeting GLUT1 in acute myeloid leukemia to overcome cytarabine resistance. Haematologica

Kontakt:

Karin Lindkvist, professor i cellbiologi, Lunds universitet, karin.lindkvist@med.lu.se