Tema

Färdplan för precisionsmedicin i diabetesvården

Intentionen är inte att utveckla läkemedel som är unik för varje individ utan att se till att undergrupper i befolkningen behandlas optimalt. Det säger Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet och medansvarig för satsningen Precision Medicine in Diabetes Initiative, den största största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes.

I en ny gemensam rapport från de amerikanska och europeiska diabetesorganisationerna American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) finns en detaljerad översikt av precisionsmedicin och en färdplan för hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården.

Precisionsmedicin innebär att diabetesvården ska knytas till den individuella patienten genom att integrera all tillgänglig evidens för den patienten.

­­– Intentionen är inte att utveckla läkemedel som är unik för varje individ utan att se till att undergrupper i befolkningen behandlas optimalt och därigenom maximera möjligheten till bästa hälsa och minimera risken för onödiga biverkningar och kostnader, säger Paul Franks.

Läkare vårdar patienter inte populationer

Själva konceptet med precisionsmedicin är inte nytt, det som ändrats radikalt under det senaste decenniet är vår förmåga att karaktärisera och förstå mänskliga biologiska och genetiska variationer, att använda data för att kategorisera sjukdomar och att koppla behandlingsbeslut direkt till specifika sjukdomstillstånd.

Den amerikanska diabetesfederationens, American Diabetes Association (ADA), riktlinjer för diabetesvård från 2020 betonar att ”läkare vårdar patienter och inte populationer”. Detta återspeglar att hänsyn tas till individuella skillnader med avseende på exempelvis sociala förhållanden, respons på behandling och samsjuklighet. För att precisionsmedicin ska vara effektiv måste den anpassas till individen.

Fler rapporter i framtiden

­­– Vi arbetar med en långsiktig vision för precisionsmedicin inom diabetes. Det börjar med en utvärdering av själva konceptet som ska staka ut vägen från upptäckt till klinisk implementering. Nya rön kommer så småningom att bli underlag till riktlinjer för sjukvården och påverka diabetesvården i världen, säger Paul Franks.

Detta är den första konsensusrapporten om precisionsmedicin för diabetes. Den tar inte upp vilken roll precisionsmedicin har för de olika följdsjukdomarna till diabetes eftersom detta kommer att presenteras i en framtida rapport. Den tar heller inte upp utvecklingen inom tekniska hjälpmedel eftersom detta diskuterats i en tidigare rapport. En andra konsensusrapport som väntas bli klar 2022 med fokus på precisionsdiagnostik och precisionsterapier för prevention och behandling.

– Initiativet till satsningen togs av ADA tillsammans med EASD 2018. Målet är att etablera konsensus och skapa en grogrund för implementering av precisionsmedicin för att möjliggöra längre och friskare liv för människor med diabetes, säger Paul Franks.

Rapporten

Rapporten publiceras samtidigt i de vetenskapliga tidskrifterna Diabetes Care och Diabetologia och är en presentation av satsningens uppdrag och mål. Rapporten innehåller redogörelser och definitioner av alla viktiga delar inom precisionsmedicin vid diabetes; diagnos, prevention, behandling, övervakning och prognos. Den belyser även de områden som är avgörande för att införandet av precision medicin ska lyckas men där det krävs mer forskning.

Precision Medicine in Diabetes: A Consensus Report From the American Diabetes Association (ADA) and the European Association for the Study of Diabetes. Diabetes Care

Kontakt:

Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet: paul.franks@med.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Färdplan för precisionsmedicin i diabetesvården

 lästid ~ 2 min