Bild: National Institutes of Health (NIH)
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat.

Typiskt för cancerceller är att de snabbt kan förändra sitt dna. Men i sin iver att skaffa nya mutationer slarvar de bort mycket av den nedärvda genetiska variationen. Det kan innebära att tumörcellen bara har kvar ett defekt anlag av en gen från den ena föräldern, vilket skiljer den från friska celler som även har ett fungerande anlag från den andra föräldern. Den här egenskapen hos cancerceller skulle kunna vara en akilleshäl som kan utnyttjas när nya läkemedel utvecklas.

– Vi sökte efter gener där många människor bär på ett fungerande och ett defekt anlag i sitt dna. En sådan gen, NAT2, ger upphov till ett protein som bryter ner flera läkemedel och var särskilt intressant eftersom det ena anlaget ofta tappas bort under utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, säger Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Utifrån sin upptäckt utvecklade forskarna sedan en substans som dödar celler som saknar NAT2 och kunde också visa att den kan användas för att behandla djurmodeller av cancer och tumörceller från cancerpatienter.

– Förutsättningarna för behandlingen finns hos 50 000 av de kolorektalcancerpatienter som insjuknar varje år runt om i världen och vi kommer därför att gå vidare för att hitta substanser som har ännu bättre egenskaper för läkemedelsutveckling, säger Tobias Sjöblom.

Vetenskaplig artikel:

Exploiting loss of heterozygosity for allele-selective colorectal cancer chemotherapy. (Veronica Rendo, Ivaylo Stoimenov, André Mateus, Elin Sjöberg, Richard Svensson, Anna-Lena Gustavsson, Lars Johansson, Adrian Ng, Casey Obrien, Marios Giannakis, Per Artursson, Peter Nygren, Ian Cheong, and Tobias Sjöblom, (2019).) Nature Communication.

Kontakt:

Professor Tobias Sjöblom vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tobias.sjoblom@igp.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera