Barn vars förälder dömts till fängelse klarar sig sämre i livet

Varje år har omkring 8 000 barn och ungdomar i Sverige minst en förälder i fängelse. Rapportförfattarna följer drygt 40 000 barn vars förälder åtalats och dömts till fängelsestraff 1997–2004. Gruppen jämförs med cirka 130 000 barn där föräldern åtalats och dömts för liknande brott, men där påföljden inte blivit fängelse. Skillnaden mellan barnen är alltså inte i första hand det brott som föräldern har begått, utan det faktum att följden i vissa fall blev fängelse och i andra inte.

Barn vars förälder fick en fängelsedom var oftare kriminella i tonåren. De hade sämre grundskolebetyg och mer sällan en gymnasieexamen jämfört med barn vars förälder inte dömts till fängelse. Vid 25 års ålder var sannolikheten att vara anställd 37 procent lägre bland de barn som hade en förälder som dömts till fängelse.

Barn från utsatta familjer drabbades hårdast

Rapportförfattarna studerade familjer där barnen var 3–14 år när föräldern dömdes. Barn i de socioekonomiskt mest utsatta familjerna drabbades hårdast, medan barn från något mer gynnade familjer inte påverkades lika mycket.

– Alla de här barnen kommer från utsatta familjer, men våra resultat tyder på att de som har det allra sämst kan vara särskilda känsliga för den typ av trauma det innebär att ha en förälder i fängelse, säger Hans Grönqvist som är en av flera rapportförfattare.

Majoriteten av de studerade föräldrarna var åtalade för att ha begått en typ av brott som ibland leder till fängelse, ibland inte. De som dömdes till fängelse fick ett kortare fängelsestraff. Effekterna ska därför inte generaliseras till barn vars föräldrar begått grova brott och döms till långa fängelsestraff.

Målen tilldelas olika domstolsenheter slumpvis

För att skilja effekten av fängelsedomar från andra risker i uppväxten utnyttjas att brottsmålen tilldelades olika arbetsenheter i domstolarna slumpvis och att dessa enheter var olika benägna att döma till fängelse. Familjernas utsatthet mäts med ett sammanvägt index baserat på utbildningsnivå, sysselsättning, kriminell historik samt missbruk av narkotika eller alkohol.

Analysen har genomförts med hjälp av data från Brottsförebyggande rådet och SCB.

Rapport:

IFAU-rapport 2019:26: När en förälder döms till fängelse. Vilka är effekterna på barnens livschanser? (Will Dobbie, Harvard Kennedy School and NBER; Hans Grönqvist, Uppsala universitet och IFAU; Susan Niknami, Stockholms universitet; Mårten Palme, Stockholms universitet och Mikael Priks, Stockholms universitet

Kontakt:

Hans Grönqvist, IFAU, hans.gronqvist@ifau.uu.se