Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. Ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent, enligt en studie SLU och Södertörns högskola.

Studien har publicerats i den välrenommerade tidskriften Forest Policy and Economics och är den första som gör en analys av hur stora rovdjur påverkar värdet av jaktarrenden.

Stora rovdjur kan påverka arrendepriserna genom att avskjutningen av vilt minskar, men också genom ökad skaderisk för jakthundar och genom jägarnas subjektiva värdering av rovdjursförekomst på jaktmarken. Avskjutningen av vilt kan påverkas inte bara av att rovdjur dödar djur som annars skulle ha skjutits av jägare, utan också genom att en minskad viltförekomst gör det mindre intressant för jägare att lägga ner tid på jakt.

Minskad avskjutning

Studien baseras på uppgifter om arrendepriser och avskjutning, insamlade via enkäter samt offentlig statistik och gäller förhållandena i 43 kommuner i södra Sverige och Mälardalen under jaktsäsongerna 2010/2011 till 2012/13. Resultatet visar att den samlade avskjutningen av rådjur, dovhjort, vildsvin och älg minskar med 17 procent i en genomsnittlig kommun när ytterligare ett lodjursrevir etableras i kommunen. Detta leder i sin tur till en minskning av priset på jaktarrenden i kommunen med 16 procent. Den sammantagna effekten på jaktarrendena i en genomsnittlig kommun, när ännu ett lodjursrevir etableras, blir en årlig värdeminskning för markägarna på 1,5 miljoner kronor.

Inte bara lodjur utan även varg förekommer i det studerade området, men förekomsten av varg är så låg att det inte går att dra några slutsatser om hur vargförekomst påverkar arrendepriserna.

Vetenskaplig artikel:

Effects of carnivore presence on hunting lease pricing in South Sweden. (Justice Tei Mensah, Jens Persson, Petter Kjellander, Katarina Elofsson.), Forest Policy and Economics 106 (2019) 101942.

Karta som visar de 43 kommuner som ingick i studien. Källa: Artikeln i Forest Policy and Economics

Kontakt:

  • Katarina Elofsson, professor vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola, och forskare vid institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet
    katarina.elofsson@slu.se
  • Petter Kjellander, professor vid institutionen för ekologi, Grimsö viltforskningsstation, Sveriges lantbruksuniversitet, Petter.Kjellander@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera