Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Det finns tydliga kopplingar mellan hormonnivåer och underliggande aspekter av psykiska sjukdomar, visar forskning från Umeå universitet. Det går även att se ändrade nivåer av insulin hos personer som har försökt ta sitt liv.

– Förståelsen för samspelet mellan psykisk ohälsa och substanser i kroppen har lett till flera viktiga framsteg. Men fortfarande är mycket okänt om exakt vilken roll vissa hormoner spelar.

– Att kartlägga det kan leda till att vi ytterligare kan förbättra behandlingen vid psykiska sjukdomar, säger Marie Bendix, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Marie Bendix studerat kopplingen mellan tre hormonella system och underliggande aspekter av förstämningssyndrom. Det handlar om personlighetsdrag, våld och psykiska symtom.

Vad är förstämningssyndrom?

Till förstämningssyndrom räknas depression, manier, dystymi (en mild men ständigt pågående depression) och blandtillstånd av dessa. Att ha flera sjukdomar samtidigt är vanligt vid förstämningssyndrom, exempelvis att ha depression vid andra psykiska funktionshinder eller att ha ett missbruk av alkohol vid depression. Förstämningssyndrom tillhör de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktivitetsbortfall och oförmåga att arbeta.

Källa: kunskapsguiden.se  

Från tidigare studier vet man att hormonet oxytocin, en signalsubstans som utsöndras av hypofysen, spelar roll för bland annat socialt beteende. Forskarna studerade om oxytocin är kopplat till personlighetsdrag som kan bidra till sociala svårigheter hos psykiatriska öppenvårdspatienter. Det visade sig att patienter som rapporterade ökad social oro och en tendens att undvika monotona aktiviteter, hade högre nivåer av oxytocin. Detta var särskilt tydligt hos män, där sambandet verkade vara stabil över tid.

Mer insulin och glukagon efter självmordsförsök

Upp till varannan patient med förstämningssyndrom försöker ta sitt liv. Forskarna undersökte om patienter som hade gjort ett självmordsförsök hade förändrade nivåer av de blodsockerreglerande hormonerna insulin och glukagon jämfört med friska kontrollpersoner. Man undersökte också om användande av våld var kopplat till förändringar i dessa hormon.

Det visade sig att personer som gjort självmordsförsök hade högre nivåer av insulin och lägre nivåer av glukagon. Detsamma gällde personer som varit mer våldsamma i vuxenlivet.

Samband mellan hormoner och psykoser

Vissa kvinnor har en ökad risk att utveckla psykoser och svåra depressioner efter förlossning. Detta kan ha samband med förändringar i könshormoner. Forskarna undersökte om kvinnor med postpartum psykos och depression hade förändrade halter av hormonerna allopregnanolon och progesteron jämfört med friska kvinnor. Man kunde även studera förändringar i dessa hormon när kvinnorna tillfrisknade under behandling med könshormonet estradiol.

Det gick att se att nivån av allopregnanolon minskade under behandlingen, vilket var något överraskande då allopregnanolon som behandling verkar ha en antidepressiv effekt. Patienterna hade även förändringar i kvoten mellan allopregnanolon och progesteron som kvarstod när kvinnorna hade tillfrisknat.

Avhandlingen:

Neuroendocrine studies in patients with affective disorders (Neuroendokrinologiska studier av patienter med affektiva sjukdomar)

Avhandlingen bygger på en studie av oxytocin och personlighetsdrag hos 101 patienter på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Blodsockerreglerande hormoner studerades på 28 patienter efter ett självmordsförsök och 19 friska kontrollpersoner. Dessutom studerades samband mellan hormonnivåerna och tidigare våld. Könshormoner studerades hos 14 kvinnor som hade psykos och depression efter förlossningen och efter fyra veckor när kvinnorna hade tillfrisknat under en behandling med estradiol. Nivåerna jämfördes med de hos 28 friska kontroller.

Avhandlingen:

Marie Bendix, marie.bendix@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera