Tema

Utbredd antibiotikaresistens på stadsnära grisgårdar i Kambodja

Den oreglerade och ofta onödiga användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i många låg- och medelinkomstländer bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens. Det visar en fältstudie hos grisuppfödare i Kambodja.

Antibiotika används inom djurproduktionen världen över för att behandla och förebygga sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur, och i många fall även för att få djuren att växa snabbare. I många låg- och medelinkomstländer finns ingen reglering av försäljningen av antibiotikan, något som ofta leder till att antibiotika används både felaktigt och i onödan, vilket i sin tur bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens.

Gunilla Ström Hallenberg har i sitt doktorsarbete vid SLU bland annat undersökt hur antibiotika används på grisgårdar runt om Kambodjas huvudstad Phnom Penh, samt förekomsten av antibiotikaresistens hos vanliga tarmbakterier från gårdarnas grisar.

Oreglerad användning bäddar för resistens
Genom intervjuer med grisuppfödarna fann man att nästan alla använde antibiotika i sin grisproduktion och att uppfödarna ofta själva bestämde vilken typ av antibiotika som skulle användas, samt justerade både dosering och behandlingslängd beroende på hur sjuka grisarna var och på hur snabbt de tillfrisknade.

Nästan hälften (45 procent) av de intervjuade hushållen hade inte hört talas om antibiotikaresistens. Bild: Gunilla Ström Hallenberg

– Den här typen av oreglerad och ofta onödig användning av antibiotika leder i många fall till ett ökat selektionstryck hos bakterier, vilket kan resultera i att fler bakterier utvecklar resistens, inte bara mot den antibiotika som används utan också mot annan antibiotika av liknande typ, säger Gunilla Ström Hallenberg.

Antibiotikaresistens var vanligt förekommande bland grisarna och 79 procent av bakterierna klassificerades som multiresistenta, det vill säga resistenta mot tre eller fler antibiotikaklasser. Man fann även att antibiotikaresistens var vanligare på gårdar där man behandlade grisarna i förebyggande syfte och där man behandlade hela besättningen vid tecken på sjukdom.

Svårt att ta vara på gödseln
Förutom antibiotikaanvändning har Gunilla Ström Hallenberg undersökt vilka risker människor utsätts för genom grishållning i stadsnära områden. När djur och människor lever tätt tillsammans finns en ökad risk för smittspridning mellan djur och människor. Ett stort problem i de här områdena är också hanteringen av gödsel, eftersom dålig hantering av gödsel kan innebära att bakterier, parasiter och andra mikroorganismer i gödseln sprids till och infekterar människor.

Bristfällig kunskap och avsaknad av jordbruksmark gör gödselhanteringen problematisk. Att behandla och transportera bort gödseln på ett säkert sätt innebär i många fall stora kostnader för hushållen. Bild: Gunilla Ström Hallenberg

– I de här områdena är tillgången till jordbruksmark ofta begränsad vilket innebär att det inte finns något bra sätt att göra sig av med gödseln. Många djurhållare väljer helt enkelt att dumpa gödseln i omgivningen istället för att transportera den till jordbruksmark i andra områden, säger Gunilla Ström Hallenberg.

Gödsel med antibiotikaresistenta bakterier
Man fann att nästan hälften av grishållarna runt Phnom Penh vanligtvis dumpade grisgödseln i omgivningen, vilket var vanligare bland hushåll som inte hade tillgång till jordbruksmark och bland hushåll där man inte visste om att sjukdomar kunde spridas mellan djur och människor. Eftersom gödsel även kan innehålla antibiotikaresistenta bakterier, resistensgener och antibiotikarester kan dåligt hanterad gödsel dessutom utgöra en risk för ökad uppkomst och spridning av antibiotikaresistens.

En stor del av hushållen (60 procent) ansåg att grishållningen var en av de viktigaste inkomstkällorna. Bild: Gunilla Ström Hallenberg

– Riktade informationskampanjer, tillsammans med sjukdomsförebyggande åtgärder och en regional eller nationell plan för gödselhanteringen, kan leda till de förbättringar som är nödvändiga för att djurhållning i stadsnära områden ska kunna bedrivas i länder som Kambodja, säger Gunilla Ström Hallenberg.

Avhandlingen:
Urban livestock production in Cambodia – Socio-economic benefits and public health hazards

Kontakt:
Gunilla Ström Hallenberg, Institutionen för kliniska vetenskaper
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, gunilla.strom@slu.se

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Utbredd antibiotikaresistens på stadsnära grisgårdar i Kambodja

 lästid ~ 3 min