Vad säger du lilla kisse?

– Katten är ett av våra mest populära sällskapsdjur och katter används allt oftare i terapi och som sällskap inom vård och utbildning. Därför är det viktigt att vi får en bild av hur katter och människor kommunicerar med varandra, säger Susanne Schötz, docent i fonetik vid Lunds universitet som själv är matte till fem katter.

Fokus ligger på den vokala kommunikationen, det vill säga hur katten använder läten när den interagerar med andra katter eller med oss människor.

Så här långt har forskargruppen, som också består av Robert Eklund, professor i språk och kultur med inriktning mot fonetik vid Linköpings universitet och Joost van de Weijer, docent i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, spelat in 70 katter från Skåne, Östergötland och Stockholmstrakten. Fler inspelningar är på gång och analysen av inspelningarna, som är ett tidskrävande arbete, pågår.

Jamar inte på beställning

En utmaning med projektet är att katter inte låter på beställning, förklarar Susanne Schötz.

– Därför måste vi vara på plats och spela in när tillfälle ges. Vi monterar en trådlös mikrofon i halsbandet på katten och oftast går det bra. Men ibland är katten tyst när vi är på plats och då har vi till exempel fått videomaterial i efterhand från ägarna som komplement.

Den första delen av det femåriga forskningsprojektet handlar om att med hjälp av språkvetenskapliga och fonetiska metoder studera katternas läten. I den senare delen av projektet kommer man också att studera hur människor kommunicerar med katterna och om katt och människa influerar varandra och hur den språkliga interaktionen ser ut.

Har forskats lite på katters läten

Forskargruppen i Lund samarbetar med en rad internationella och nationella forskare inom språkvetenskap, men också etologi, veterinärmedicin och zoologi. Målet är att kunna utarbeta ett system som ska öka förståelsen för den språkliga kommunikationen och underlätta umgänget mellan människa och katt.

I Sverige finns det en eller flera katter i vart femte hushåll. Totalt finns cirka 1 441 000 katter i Sverige (oräknat de hemlösa). Källa: Agria

Trots att katten är Sveriges vanligaste husdjur så har det forskats mycket lite kring katter. Forskningsprojektet i Lund, Melody in Human Cat Communication – förkortat Meowsic, är ett pionjärarbete.

– Kattens betydelse inom till exempel terapi och vård ökar. Det finns projekt där barn får träna högläsning med hjälp av katter. Inom äldreomsorgen och demensvården har man upptäckt att en spinnande katt i knät kan locka fram minnen hos de äldre och så vidare, berättar Susanne Schötz.

Kan underlätta hos veterinären

Andra områden där forskningen kan komma till nytta är förstås inom djurskydd och veterinärmedicin.

– Förhoppningsvis kan det vi gör hjälpa till att avgöra om en katt som vokaliserar har ont eller kanske bara vill något annat, komma ut från veterinärmottagningen till exempel. Vi har också fått stort gensvar från katthem och kattägare generellt. Det finns ett stort intresse för fördjupad förståelse för den språkliga kommunikationen mellan människa och katt.

Det går alldeles utmärkt att använda sig av fonetisk skrift för att beskriva kattläten. Kattens ljudbildningsapparat liknar andra däggdjurs, inklusive människans, med stämband, gom och tunga. Katter vokaliserar tidigt och som kattungar hör de sin mamma och utvecklar sin vokabulär. Både djur och människor har ett individuellt röstläge som är viljestyrt. Men hur mycket av språket är inlärt?

Melodin intressant för forskarna

Det forskarna intresserar sig för särskilt är melodin i kattläten, som man systematiserat i bland annat jamande, kurrande, ylande, morrande och kvittrande. Det finns vissa aspekter i rösten som anses universella och alltså även går igen i djurs vokalisering.

– Ljus klangfärg, högt röstläge och svag röst signalerar till exempel att man är liten och ofarlig, medan en ljudstark och mörk röst med lågt röstläge signalerar att man är stor, stark och farlig, säger Susanne Schötz. Generellt väljer man också andra språkljud, i det förstnämnda förekommer till exempel vokalen ”i” i högre utsträckning, medan vokaler som ”a” och ”o” är vanligare när man vill sätta sig i respekt.

Kommunikationen mellan katt och människa fungerar oftast ganska bra. När forskarna spelat in kattläten från olika situationer och sedan låtit människor bedöma i vilka situationer katten har varit i, om katten till exempel väntar på mat eller sitter i transportbur, visar det sig att både kattvana och kattovana människor förstår de olika vokaliseringarna i hög utsträckning.

– Sedan finns det unika kommunikationskoder som är individuella i förhållandet mellan katten och kattens husse eller matte, en del som bara de förstår och inte andra, tillägger hon.

Jamar katten på dialekt?

Det är här som frågeställningarna kring olika dialekter kommer in. Påverkas kattens vokaliseringar, det vill säga hur katten använder läten när den interagerar med de människor som finns runt omkring? Låter en katt som lever i Skåne annorlunda mot en katt som lever i Stockholm eller Linköping? Genom att studera likheter och skillnader mellan olika melodier i katternas läten vill forskarna också få svar på om katternas språk varierar på motsvarande sätt som våra mänskliga dialekter, men man vill även studera om det finns andra skillnader, beroende på exempelvis ålder och ras.

– Vi kommer nog att hitta en hel del likheter, men även skillnader mellan katter, tror Susanne Schötz, som redan ser fram emot del två av studien, då kattägarnas språk ska spelas in och analyseras.

I projektet ingår också en del där man spelar upp röster för katterna för att se om de reagerar annorlunda på röster de känner igen eller är helt främmande inför, eller om de föredrar vuxenprat framför barnspråk till exempel.

Forskningsprojektet pågår fram till 2021 och finansieras av Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

Text: Jeanette Thelander på uppdrag av forskning.se