Tema

Läkemedel med rätt att döda

På 1990-talet dödade läkemedlet diklofenak miljontals gamar i Indien. Trots detta är läkemedlet godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Tidigare i år hittade forskare stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.

Indien 1990: miljontals gamar. Indien 1995: nästan inga gamar. På några få år decimerades Indiens gambestånd med drygt 97 procent

Från att ha hyst flera miljoner asätare hade landet tömts. Djurkadaver som tidigare hade länsats av gamar låg nu och ruttnade i flera veckor, drog till sig hundar och råttor som i sin tur spred rabies och andra sjukdomar.

Forskare misstänkte svält eller virus då de ansåg att inget annat hade kunnat orsaka så många dödsfall. Först 2004 kom svaret – gamarna dog efter att ha ätit as efter boskap som behandlats med läkemedlet diklofenak.

Diklofenak (kemiskt namn: [o-(2,6-Dikloroanilino)fenyl]ättiksyra) är den aktiva substansen i vissa mildare smärtstillande läkemedel. Exempel på varumärken som bygger på diklofenak är Voltaren, Arthrotec och Eeze, men medlet finns även i generiska läkemedel med samma innehåll och verkan.

Studien 2004 visade att diklofenak orsakade dödliga njurskador hos gamarna. Och att det räckte med att en procent av de kokadaver som gamarna åt innehöll rester av substansen, för att döda 60-90 procent av beståndet.

Diklofenak är sedan 2006 förbjudet som veterinärmedicin i Indien, men fortfarande dör 20-40 procent av den resterande gampopulationen varje år på grund av att människor använder läkemedel med substansen.

Stora utsläpp i Sverige
I Sverige är diklofenak godkänt sedan 1981, trots att det är klassat som miljöfarligt och förekommer på Läkemedelsverkets övervakningslista. Och finns i några av våra vanligaste läkemedel, som Voltaren, Arthrotec och Eeze.

Det var i början av 2018 som en studie från Högskolan i Kristianstad visade att det finns höga koncentrationer av diklofenak i skånska vattendrag.

Forskarna undersökte utsläppen av 21 olika läkemedel. Deras beräkningar visade att det fanns läkemedelsrester i storleken fyra kilo per miljon kubikmeter vatten – sammanlagt 600 kilo hade runnit ut i skånska vatten bara under 2017.

Högst var koncentrationen av just diklofenak, och forskarna menar att läkemedelsutsläppen sannolikt fördelar sig ungefär likadant i hela landet.

Frågan är om utsläppen av diklofenak kan få samma effekt på det svenska fågellivet som på gamarna?

– Vi vet fortfarande väldigt lite om vilka fåglar som är känsliga för diklofenak. Man har traditionellt sett läkemedel som något bra och riskfritt och det är först på 2010-talet som vi har börjat att titta på miljöeffekterna, säger Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid SLU i Umeå.

Forskare har hittat höga koncentrationer diklofenak i våra vattendrag. Men vet väldigt lite om följderna för fåglar som får i sig diklofenak genom födan, till exempel storskarven.

Negativa effekter på örnar
En stor del av den forskning som finns på området fokuserar på akvatiska miljöer, och därför vet man idag mer om hur fiskar och andra vattenlevande organismer påverkas av diklofenak och andra läkemedel.

Den lilla forskning som finns på fåglar och diklofenak, har visat på negativa effekter i tamhöns. I Storbritannien har forskare kunnat påvisa liknande effekter på släktet Aquila, där bland annat vår svenska kungsörn ingår. Men Tomas Brodin tror inte att diklofenak utgör något akut hot mot kungsörnarna.

– Teoretiskt sett skulle de kunna drabbas, men jag ser inte hur diklofenak skulle kunna hamna i örnen som främst tar harar och andra fåglar. Skulle vi däremot börja medicinera våra renar med diklofenak skulle det vara en annan sak, säger han.

Fåglar får läkemedelrester genom födan
Det finns dock fåglar som får i sig diklofenak genom födan, till exempel storskarv och fiskgjuse.

– Fiskätande fåglar kan vara i riskzonen på grund av relativt höga exponeringsnivåer. Detta för att läkemedelssubstanser biokoncentreras från vatten in i fisk. Beroende på art kan det handla om 10 – 3000 gånger högre halter i fisken än i vattnet, vilket sen hamnar i fågeln som råkar äta den potentiellt giftiga fisken, säger Tomas Brodin.

Eftersom intresset är relativt nytt, har forskare inte heller studerat om, eller hur läkemedelsutsläpp påverkar marina däggdjur som utter och säl.

– Men oavsett påverkan har läkemedel inget att göra i våra vattendrag. Vi måste ta vårt ansvar och rena bort dem, menar Tomas Brodin.

Fiskar blir dumdristiga av ångestdämpare

Förutom diklofenak hittade forskarna vid Högskolan i Kristianstad stora koncentrationer av blodtryckssänkaren metoprolol och losartan, smärtstillaren naproxen, ångestdämparen oxazepam och epilepsi-/abstinens-/smärtmedicinen karbamazepin, i de skånska vattendragen. Flera av dessa läkemedel kan ha hormonstörande effekter på vattenlevande organismer

Oxazepam har enligt en svensk studie från 2013, visat sig påverka beteendet hos abborrar i akvarier. Oxazepam som har en ångestdämpande och lugnande effekt hos människor, gör abborrar övermodiga och glupska och därmed ett lättare byte för större rovfiskar. Annan forskning visar att storspigg som är vanlig i Östersjön, och även zebrafisk får beteendeförändringar av antidepressiva läkemedel.

De 21 läkemedlen i studien från Högskolan i Kristianstad är bara några av flera hundra läkemedelssubstanser som läcker ut i åar, sjöar och hav.
Källa: HKR och Läkemedelsboken/Läkemedelsverket

Idag finns det bara ett reningsverk i Sverige som kan rena vattnet från läkemedel. Förra året, 2017, meddelade regeringen om en satsning på 165 miljoner kronor fram till år 2020, för att få fler kommuner att installera teknologin.

Tomas Brodin är inte övertygad.

– Eftersom det trots allt innebär en kostnad för reningsverken att installera tekniken måste det till lagar och regler för att det ska ske. Jag tror tyvärr att det ligger långt fram i tiden innan vi får se en välutvecklad och utbredd rening från läkemedel.

Enligt Läkemedelverket såldes 2016 nästan 1,9 ton diklofenak via recept, och 2,6 ton receptfritt. Så även om flera landsting tagit bort mediciner som innehåller diklofenak från listan över rekommenderade läkemedel, så ökar den receptfria försäljningen.

– Vi har i flera år drivit på för att miljöhänsyn bör inkluderas i läkemedelslagstiftningen även för läkemedel för människor. Detta för att kunna kräva åtgärder som minskar riskerna med läkemedlet. De patienter som har blivit rekommenderade diklofenak ska såklart använda diklofenak. Det finns dock många fall när personerna skulle kunna använda något annat läkemedel som är mindre miljöpåverkande, säger Therese Ringblom.

Diklofenak tillåtet – men apoteken varnar

I oktober 2018 började alla medlemsföretag i Sveriges Apoteksförening att informera sina kunder om ämnet diklofenaks negativa miljöpåverkan.
I EU godkändes diklofenak som läkemedel på 1980-talet. Sedan 2013 är det även lagligt som veterinärmedicin i Italien och Spanien. Diklofenak är godkänt i Sverige sedan 1981.
Läkemedelsverket, som är den myndighet som godkänner läkemedel i Sverige, får inte väga in miljöpåverkan när de ska avgöra om ett läkemedel bör godkännas eller inte.
– Nyttan med användningen överväger eventuella risker och för läkemedel av humant bruk tas hänsyn till kvalitet, säkerhet och effekt, säger Therese Ringblom, miljökoordinator vid Läkemedelsverket.

Under tidigt 1990-tal var diklofenak vanlig inom veterinärmedicin i Indien som inflammation- och smärthämmare för boskap. 2006 förbjöds substansen i djurhållningen, men problemet är långt ifrån löst. Fortfarande dör 20-40 procent av Indiens resterande gampopulationer varje år på grund av att människor använder läkemedlet.

Studien:
Den orientaliska vitryggade, Gyps bengalensis var en gång en av de vanligaste asätarna på det indiska subkontinenten. Minskningen som började på 1990-talet, noterades först vid Keoladeo National Park, Indien. Rapporter om gamdöd började sedan komma från hela Indien och den katastrofala nedgången involverade också arterna Gyps indicus och Gyps tenuirostris. Alla tre arterna listas nu som kritiskt hotade av BirdLife International.
År 2000 inledde Peregrine Fund,  ett projekt tillsammans med Pakistans ornitologiska samhälle, där man anlade studieplatser vid 16 gamkolonier i Pakistan, Kasur, Khanewal och Muzaffargarh-Layyah. Forskarna undersökte dödligheten bland gamarna på över 2400 aktiva boställen. Diclofenac residues as the cause of vulture pulation decline in Pakistan. Nature 2004.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Läkemedel med rätt att döda

 lästid ~ 6 min