Småfåglar har effektivare vingslag än fladdermöss

Hittills har forskare ansett att det bara berott på motståndet som fladdermössens öron skapar. Vid undersökningar av svartvit flugsnappare som fått flyga i universitetets vindtunnel medan forskarna studerat luftens rörelser bakom djuren, har biologer vid Lunds universitet upptäckt effekten av vingarnas rörelser.

– Det gör att aerodynamiken och flykten genom luften blir mindre energikrävande. Det i sin tur betyder att fåglar är mer lämpade än fladdermöss att flyga långa sträckor, säger Christoffer Johansson, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

De nya resultaten bör enligt honom byggas in i existerande modeller av hur mycket energi fåglar förbrukar när de flyger. Modellerna används till exempel för att räkna ut hur långt migrerande fåglar kan flytta.

Flyga sakta kostar mer
Samtidigt som vingarnas interaktion gör småfåglar till effektiva flygare är de långt ifrån några perfekta ”flygmaskiner”. Forskarna konstaterar att den svartvita flugsnapparen  lutar kroppen bakåt när den flyger sakta. Stjärten sänks och huvudet höjs. Det leder till att energiförbrukningen ökar. Sannolikt gäller det alla andra småfåglar också.

– Tekniken ökar kraften som vingarna skapar och är densamma som när flygplan går in för landning. För fåglarna, som inte har några motorer, handlar det om att kraften ska peka i rätt riktning. Det kostar i form av högre motstånd på kroppen och ökad energiförbrukning, säger Christoffer Johansson.

Artikel:
Mechanical power curve measured in the wake of pied flycatchers indicates modulation of parasite power across flight speeds, L. Christoffer Johansson, Masateru Maeda, Per Henningsson, Anders Hedenström, Journal of the Royal Society Interface.

Kontakt:
Christoffer Johansson, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, christoffer.johansson@biol.lu.se, 046-222 49 55