Tema

Från sött till salt – gäddan är förberedd på allt

Gäddor som är anpassade till specifika förhållanden, till exempel en viss salthalt, tycks vara sämre rustade för klimatrelaterade förändringar än de som är vana vid mera flexibel miljö. Att inte vara specialanpassad kan vara en förutsättning för överlevnad i en föränderlig värld.

Det sägs att det enda som är konstant är förändring. Enligt evolutionsteorins fader Charles Darwin är förmågan att anpassa sig till nya villkor livsavgörande. Problematiken aktualiseras av pågående klimatförändringar.

Gäddan är en av Sveriges största rovfiskar. Som toppredator i insjöar, vattendrag och Östersjöns kustområden fyller den en viktig funktion genom att påverka näringskedjan. I Östersjön finns gäddor som använder olika lekstrategier. Vissa tillbringar hela sitt liv i havet. Andra uppvisar ett vandringsbeteende och simmar upp i åar och våtmarker på våren för att leka. Ynglen tillbringar några veckor i sötvatten innan de flyttar ut i havet, där vattnet är bräckt, för att äta och växa sig stora.

Anpassning efter naturliga lekområden
Forskare från Linnéuniversitetet och Sveriges Lantbruksuniversitet har undersökt hur gäddbestånd som utnyttjar lekområden med olika salinitetsregim klarar variation i salthalt. Forskarna fångade in lekande gäddor från två vattendrag som mynnar i Kalmarsund och födde upp deras yngel i en gradient av olika salthalter. Resultaten visar att gäddynglens motståndskraft återspeglar hur mycket salthalten varierar i deras naturliga lekområden.

Bilden visar ett 4 veckor gammalt gäddyngel precis efter ett skrovmål. Bild: Tobias Berger

Studien visar också att anpassningar till en specifik salthalt tycks ske på bekostnad av förmågan att klara av tidsmässiga förändringar. Gäddor från ett vattendrag med en stabil och låg salthalt producerade specialiserade yngel som inte klarade olika salthalter särskilt bra. Ynglen från ett mynningsområde som ibland påverkas av inträngande brackvatten på grund av förändringar i havsnivån tålde däremot ett brett spektrum av salthalter.

Bäst att inte vara specialanpassad
Resultaten tyder på att populationer som är anpassade till specifika förhållanden kanske är sämre rustade för förändringar, och att den bästa anpassningen inför framtida klimatförändringar kan vara att inte vara specialanpassad. Att naturliga fiskbestånd behöver hantera tidsmässiga förändringar i exempelvis salthalt är något som bör beaktas vid restaurering av våtmarker för produktion av gäddyngel.

Ändrade salthalter drabbar inte bara gäddorna i Östersjön. Klimatförändringarna medför att nederbörden ökar i vissa områden. Det leder till större avrinning och lägre salthalt i kustnära vatten. Den globala uppvärmningen bidrar dessutom till smältande polarisar och stigande havsnivåer. Fiskarter över hela världen kommer därför sannolikt att i framtiden ställas inför liknande problem som våra svenska gäddor.

Artikeln:
Variation in salinity tolerance between and within anadromous subpopulations of pike (Esox lucius). Sunde, J., Tamario, C., Tibblin, P., Larsson, P., and Forsman, A. (2018). Scientific Reports 8:22.

Läs mer:
Johanna Sunde, Petter Tibblin, Anders Forsman och Per Larsson ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems, EEMiS.

Kontakt:
Johanna Sunde, doktorand, Linnéuniversitet, johanna.sunde@LNU.se, 0480-44 67 45, 070-552 99 37
Anders Forsman, professor, LInnéuniversitet, anders.forsman@LNU.se, 0480-44 61 73, 070-627 27 38

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Från sött till salt – gäddan är förberedd på allt

 lästid ~ 2 min