Tema

Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov

Utbildningsnivå och inkomst har större betydelse för om en kvinna deltar i gynekologisk cellprovskontroll än hennes födelseland, visar en studie som nyanserar bilden att utlandsfödda kvinnor i mindre utsträckning än sina svenskfödda systrar hörsammar kallelsen till cellprovtagning.

Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.

– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien.

Social ojämlikhet främsta orsaken
– För övriga invandrargrupper, exempelvis från Europa, minskade skillnaden väsentligt. Det kan innebära att skillnaderna i deltagande inte beror så mycket på kultur och språkförståelse som man kanske har trott, utan att det är social ojämlikhet som är främsta orsaken, säger han.

I Sverige erbjuds kvinnor regelbundet gynekologisk cellprovskontroll i syfte att tidigt hitta och åtgärda cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Den organiserade screeningen har pågått sedan 60-talet och lett till en kraftig minskning av antalet cancerfall.

Undersökte bakgrundsfaktorer
I den aktuella studien undersöks bakgrundsfaktorer hos kvinnor i Sverige som valt att delta i kontrollerna, respektive utebli. Studien är den största i sitt slag i världen, med samlade registerdata om totalt 581 008 kvinnor. Den har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Att kvinnor med högre utbildning och inkomst oftare deltog var ingen skräll, däremot att födelseland i sig ofta inte påverkade. Ett annat resultat är den stora betydelsen av var i landet kvinnorna bodde. Landsting som Dalarna, Kalmar och Västernorrland hade avsevärt lägre andel icke-deltagare än exempelvis Kronoberg, Skåne, Stockholm och Uppsala.

– Eftersom vi med statistiska justeringar för inkomst, utbildning, födelseland med mera kunde kompensera för olikheter i befolkningsstruktur pekar detta på att det har stor betydelse hur landstingen har organiserat verksamheten, säger Björn Strander.

Många landsting uppmuntrar aktivt
Många landsting arbetar aktivt med att uppmuntra deltagande i screeningen, betonar Björn Strander, som också är ordförande i den nationella arbetsgruppen för förebyggande av livmoderhalscancer.

Han menar att den pågående övergången till ett nytt nationellt vårdprogram för gynekologisk cellprovskontroll – med smidiga ombokningar av tider, fler kallelser och påringningar till dem som uteblir, möjlighet till självtest i hemmet, mer telefonrådgivning och så vidare – kommer att höja deltagandet.

– När vårdprogrammet införs i landstingen kommer det att bli lättare att delta för många kvinnor och skillnaderna över landet utjämnas, säger Björn Strander.

Studien:
Socio-economic and demographic determinants affecting participation in the Swedish cervical screening program: a population-based case-control study

Kontakt:
Björn Strander, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt vid Regionalt cancercentrum Väst, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bjorn.strander@rccvast.se, 0704-97 22 26

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov

 lästid ~ 2 min