Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Att vara stark och kämpa. Att inte förlora kampen. Det finns många metaforer som beskriver hur det är att drabbas av och leva med cancer. Charlotte Hommerberg är språkforskare och undersöker metaforerna som beskriver cancer och deras psykologiska betydelse för de människor som drabbas av sjukdomen.

Syftet med forskningen är att öka kunskapen om cancerpatienters och närståendes situation. Charlotte Hommerberg är lektor i språkvetenskap och gör det genom att undersöka språket kopplat till sjukdomen cancer, de metaforer som både närstående och cancerpatienter använder inom den palliativa vården.

− Många väljer att skriva om och dela med sig av sina erfarenheter. Just nu analyserar jag och mina kollegor 36 olika bloggar skrivna av cancerpatienter och närstående, där vi försöker hitta de metaforer som används, säger hon.

Kampmetaforiken kan ställa till problem
Vanligast är de metaforer som beskriver en kamp eller ett krig i kroppen. Det finns också medicinska termer som är tydliga metaforer, till exempel en cancer eller en behandling som är ”aggressiv”. Men metaforerna är inte helt problemfria, menar Charlotte Hommerberg.

− De kan vara skuldbeläggande och lägga ett stort ansvar på patienterna själva om de blir friska eller inte. Det kan skapa problem när cancern är obotlig, säger hon. Ett sätt att hantera kampscenariot som vi har noterat i bloggarna är att skilja kroppen från psyket, att kroppen ger upp men att psyket inte gör det.

Målet med forskningen är att skapa en generell förståelse och kunskap kring metaforer inom vården och på så sätt underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och cancerpatienter.

− Om de hör en cancerpatient brottas med kampmetaforiken, är det bra att vara medveten om vad det kan innebära och hur man ska kunna vara stöttande, säger Charlotte Hommerberg.

Metaforer i palliativ cancervård är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som arbetar med att förbättra förutsättningarna för det goda samtalet inom vård i livets slutskede. Projektgruppen är sammansatt av sex forskare från tre olika universitet: Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Lancaster University. Gruppen samlar vetenskaplig expertis från två olika fält som är relevanta för projektet: språkvetenskap och vård- och hälsovetenskap.

Kontakt: Charlotte Hommerberg, 070-215 19 81 Tove Nordén, kommunikatör, 070-367 14 53

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera