Mer fisk med fiskefria områden

Åren 2009-2011 skapades fem fiskefria områden i Östersjön och Västerhavet, både kustnära och längre ute till havs. I de utvalda områdena bedömdes fisketrycket vara för högt, till exempel för siken i Bottenhavet, gösen i Stockholms skärgård, och det starkt hotade beståndet av torsk i Kattegatt.

Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, har som en del av ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, utvärderat de biologiska effekterna av de fiskefria områdena och bedömt påverkan både på bestånden av fisk och på ekosystemet.

– Trots den korta utvärderingsperioden på cirka fem år så ser vi en tydlig återhämtning hos målarterna. Det blir mer fisk helt enkelt, vilket också visar att fisket på de här bestånden tidigare varit så omfattande att det påverkat både antalet fiskar och storleken på fiskarna, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua.

Havstensfjorden innanför Orust utgör ett undantag. Där har ingen mätbar effekt noterats, sannolikt till följd av att bestånden varit så starkt decimerade att återhämtningen går långsamt.

Snabb återhämtning
De positiva effekterna av fiskeförbuden syns både för best
ånd där yrkesfisket stått för merparten av fångsterna, som torsken i Kattegatt, och för kustfiskarter som gös, gädda, sik och hummer där fritidsfisket stått för merparten av fångsterna.

Fiskeförbuden har också haft effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfaunan. Fiskbestånden i dessa områden påverkas inte bara av mindre fångst utan även genom att rovfiskarna i fisksamhället blir fler och större, vilket ger indirekta effekter på ekosystemet i form av friskare livsmiljöer med mindre trådalgspåväxt på den storvuxna, habitatbildande vegetationen. Bottendjuren i Kattegatt har påverkats av ett mindre trålfiske och genom att mängden rovfisk ökar, vilket gör att näringsväven ändras.

God effekt för svaga områden
Utvärderingen visar alltså att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att stärka försvagade bestånd, men forskarna betonar att de inte bör ses som en ersättning för andra fiskförvaltningsåtgärder utan som ett komplement.

– I framtiden är det fördelaktigt att samordna arbetet med fiskefria områden och med marint områdesskydd, eftersom det kan ge uppenbara fördelar för både ekosystemen som helhet och förvaltningen av fiskbestånden, säger Ulf Bergström.

I SLU:s utvärdering ingår nedanstående områden och målarter. Effekterna av dessa fiskefria områden beskrivs i separata delrapporter.

• Sik i Bottenhavet
• Gös, gädda och abborre i Stockholms skärgård
• Torsk och bottenfauna i Kattegatt
• Hummer och rovfisk i Göteborgs skärgård
• Torsk, piggvar och rödspätta i fjordsystemet innanför Orust och Tjörn

Rapporten innehåller även en sammanfattning av tidigare erfarenheter av fiskefria områden i Sverige och internationellt samt en rapport om bottentrålningens effekter på mjukbottenfaunan i Kattegatt.

Rapport:
”Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden”

Kontakt:
Ulf Bergström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17
Mattias Sköld, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46
Andreas Wikström, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, andreas.wikstrom@slu.se, 010-478 40 19