Tema

Varmare klimat hotar fåglar i nordliga områden

Är nordliga arter som lavskrika och taigablåstjärt borta om 50 år? Risken är stor eftersom klimatet de behöver för att häcka bedöms försvinna. Ytterligare sex arter hotas och kommer att kräva särskilda naturvårdsinsatser för att överleva enligt Anouschka Hof, tidigare forskare vid Umeå universitet, som utvecklat en ny analysmetod.

Är nordliga arter som lavskrika och taigablåstjärt borta om 50 år? Risken är stor eftersom klimatet de behöver för att häcka bedöms försvinna. Ytterligare sex arter hotas och kommer att kräva särskilda naturvårdsinsatser för att överleva enligt Anouschka Hof, tidigare forskare vid Umeå universitet, som utvecklat en ny analysmetod.

– Mer än var tionde fågelart som häckar i de kyliga klimatområdena i norra Europa kommer att trängas undan om klimatet blir varmare, till exempel lavskrika och taigablåstjärt, säger Anouschka Hof, tidigare forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

Går att förutsäga de mest hotade fåglarna
I samarbete med amerikanska forskare har Umeågruppen undersökt 180 olika arter som i dag häckar i subarktiska och arktiska områden genom att analysera deras sårbarhet för nya klimat och deras livsegenskaper. Enkelt beskrivet har det gjorts genom att studera hur de lever i dag; i vilka miljöer och i vilka klimat. Denna information har sedan tillämpats på modellerade framtida klimat.

Lavskrika Bild: by Estormiz 17:14, 12 March 2007 (UTC) (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons

– Genom den analysen kan vi förutsäga vilka arter som är mest hotade och varför, säger hon.

Att naturens mångfald hotas när klimatet blir varmare är de flesta forskare eniga om, men få undersökningar visar i vilken omfattning detta kommer att ske. De flesta bedömningar tar bara hänsyn till hur arter påverkas av förändringar i sina lokala miljöer, utan hänsyn till hur känsliga de är för globala förändringar. Sannolikheten för att arter eller populationer minskar eller dör ut på grund av klimatförändringar beror även på arternas generella känslighet och deras kapacitet att överleva under nya förhållanden. Samspelet mellan arter och andra biotiska faktorer har också varit förbisedd men får ökande uppmärksamhet.

Metoden som forskarna har använt identifierar de arter som är i särskilt behov av övervakning och bevarandeåtgärder för att överleva. Det kan exempelvis handla om att arterna redan nu har små utbredningsområden, specifika miljökrav och låg reproduktionsförmåga.

Sex arter kräver särskilda insatser
Metoden visar att sex av de undersökta arterna – dubbelbeckasin, fjällvråk, rödstrupig piplärka, tornseglare, berglärka och myrspov – som redan nu är rödlistade, kommer att kräva särskilda naturvårdsinsatser för att överleva i ett varmare klimat.

– Sådana insatser kan till exempel handla om att ändra eller avveckla pågående markanvändning, säger Anouschka Hof.

Resultaten av forskarnas analyser pekar på vikten av att vid bevarandeåtgärder se bortom den direkta exponeringen för klimatförändringar. När fågelpopulationernas framtida status ska bedömas måste de naturvårdande myndigheterna beakta både övervintringsområden, rastplatser under flytten och häckningsområden. Även om en art har möjlighet att utvidga sin utbredning generellt sett, kan den duka under på grund av att någon av dess livsmiljöer försvinner.

– Långflyttare är känsligast och om klimatet blir varmare kommer häckningsområdena att krympa för de fågelarter som är anpassade att häcka i de kyliga klimaten i norr. Problemen blir störst för de arter som ruvar länge och har specifika krav på sina häckningsmiljöer, säger Anouschka Hof.

Anpassade till en kort produktiv sommarsäsong
Miljön i Arktis har extrema säsongsvariationer och de arter som häckar där är anpassade till en mycket kort men produktiv sommarsäsong. Om säsongen förskjuts kan produktionstoppen vara över när fåglarna häckar med följd att maten inte räcker till för att föda upp ungarna. Kustlevande arter som till exempel skräntärna, hotas dessutom av ökad stranderosion och höjd havsyta som dränker häckningsplatserna.

En ökad sedimentation nära stränderna, på grund av den pågående isavsmältningen, är dessutom till nackdel för skräntärnans födodjur med matbrist som resultat. Ytterligare ett hot mot de nordliga arterna är konkurrensen från en mängd sydligare arter som breder ut sig norrut. Bland dem blir rovdjur ett hot särskilt för arter som liksom skräntärnan häckar på marken.

Studien är ett resultat av samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, University of Wisconsin-Madison, USA och University of Texas, USA:

Artikeln: Hof, A. R., Rodríguez-Castañeda, G., Allen, A. M., Jansson, R., & Nilsson, C. 2016. Vulnerability of subarctic and arctic breeding birds. Ecological Applications, under tryckning. doi: 10.1002/eap.1434.

Kontakt: Christer Nilsson, professor, Landskapsekologigruppen vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, Telefon: 090 – 786 60 03 E-post: christer.nilsson@umu.se

 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Varmare klimat hotar fåglar i nordliga områden

 lästid ~ 3 min