Tema

Digital kommunikation hjälper inte mobbade barn

Det finns en föreställning om att mobbade barn som inte har några vänner kan få det på nätet istället.

− Vår forskning ger inget stöd för det resonemanget, säger Ylva Bjereld, doktorand i socialt arbete, som i en ny studie visar att den här gruppen barn är exkluderad från de kommunikationsformer som vuxit fram i digitaliseringens fotspår.

Tillsammans med forskare från Sverige, Island och Finland har hon undersökt hur användandet av sms, telefoni och internet − så kallad teknikmedierad kommunikation − har ökat bland barn i de nordiska länderna under tidsperioden 2001−2010. Forskarna tittade också på om utvecklingen skilde sig åt bland de som uppgav att de var mobbade. Totalt ingick närmare 66 000 barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Resultatet visar att 81 procent av de tillfrågade barnen använde teknikmedierad kommunikation tillsammans med vänner mer än tre dagar per vecka 2010; en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2001. Men bland de barn som endast hade få eller inga nära vänner och dessutom uppgav att de var utsatta för mobbning syntes ingen ökning alls.

– De stod kvar på samma nivåer som 2001. Det är anmärkningsvärt med tanke på den enorma utveckling som skett den senaste tioårsperioden vad gäller till exempel mobiltelefoni och sociala medier, säger Ylva Bjereld.

Exkludering även utanför skolan
Resultatet tyder på att mobbade barn har en än mer utsatt situation än tidigare.

– Förr kunde fritiden åtminstone vara ett andrum för de här barnen men nu fortsätter exkluderingen även efter skolan fast i andra digitala forum. Detta blir särskilt påtagligt eftersom en så stor del av ungas vardag tillbringas tillsammans med kompisar på nätet.

Bland barn som var mobbade men uppgav att de ändå hade flera vänner hade användningen av teknikmedierad kommunikation däremot ökat under tidsperioden.

Mobbade mår sämre psykiskt
– Vi vet från tidigare forskning att barn som är mobbade ofta har ett sämre psykiskt mående. Att använda teknikmedierad kommunikation kan vara ett sätt att stärka vänskapsrelationer och få nya vänner, vilket i sin tur kan innebära ett skydd mot att utveckla ett ännu sämre mående.

En av Ylva Bjerelds slutsatser är att det krävs ett fortsatt arbete mot mobbning generellt för att också den mest utsatta gruppen mobbade barn ska kunna bli delaktiga via de nya kommunikationsformerna.

– Att mobbade barn med få vänner är en extra utsatt grupp vet vi sedan tidigare. När vi i den här studien ser att de också är exkluderade från nya kommunikationsformer är det i högsta grad angeläget att uppmärksamma den här gruppen, säger hon.

Fakta om studien
Studien Time trends of technology mediated communication with friends among bullied and not bullied children in four Nordic countries between 2001-2010 bygger på data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor. Studien är publicerad i tidskriften Child care health and development .

Kontaktinformation: Ylva Bjereld, telefon: 0707-208717, epost: ylva.bjereld@socwork.gu.se

Bakom studien står förutom Ylva Bjereld också Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet; Petra Löfstedt, fil.dr. i folkhälsovetenskap och vetenskaplig ledare vid Folkhälsomyndigheten; Thoroddur Bjarnasson doktor vid Akureyriuniversitetet, Island; Jorma Tynjälä, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland; Raili Välimaa, fil.dr vid institutionen för hälsovetenskap, Jyväskylä universitet, Finland samt Max Petzold, professor i hälsovetenskaplig statistik vid Sahlgrenska akademin.

Läs också

1930-talets ”cornerboys” ska lära oss om integration
22 november, 2017 | Högskolan Kristianstad
Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet
Generositet en hjärtefråga – på riktigt
15 november, 2017 | Stockholms universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Digital kommunikation hjälper inte mobbade barn

 lästid ~ 3 min