Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En ny internationell studie av DNA från benmaterial visar att Anatolien har haft enorm betydelse för Europas utveckling. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8 000 år sedan fungerade Anatolien som en knutpunkt för idéer och människor ifrån både väst och öst.

Forskare från bland annat Stockholms universitet har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet som forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.

– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material, men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe, som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Stort inflytande på Europas kulturhistoria
Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, håller med. Resultatet bekräftar regionens stora inflytande på Europas kulturhistoria. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.

– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med eftersom värmen bryter ner allt DNA. Men skall vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till, så är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Anders Götherström, som leder forskargruppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete:

– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten.

Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.

För ytterligare information:
Anders Götherström, forskare Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Anders.Gotherstrom@arklab.su.se, 073 992 78 64
Jan Storå, docent Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:
Jan.Stora@ofl.su.se alt 070 605 22 93

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera