Artikel från Karolinska Institutet
4 augusti 2015

Behovet av god samverkan mellan öga och hand kan förklara synnervskorsets anatomi

Hos de flesta djur korsar så gott som alla synnerver från vänster öga över till höger hjärnhalva medan nerverna från höger öga går till vänster hjärnhalva. Detta sker i synnervskorset. Isac Newton konstaterade år 1682 att primaternas synnervskors är annorlunda. Hos primater vänder 45 procent av näthinnans nervtrådar tillbaka till den hjärnhalva den utgick ifrån (den så kallade ipsilaterala hemisfären).

Den traditionella förklaringen är att denna anatomi utvecklades för att ge ett bra djupseende, stereopsis, genom att två ögon betraktar ett föremål från något olika vinklar och att hjärnan utifrån vinkelskillnaden lättare kan beräkna avståndet.

Men den aktuella studien av Matz Larsson, forskare vid Karolinska Institutet och Örebro universitet, visar att primaters stora andel okorsade banor och djupseendet tycks vara spinoff av något mycket mer grundläggande, nämligen att se till att hand och öga ska bli samtrimmade. Primaternas halvt om halvt okorsade synnerver tillsammans med framåtriktade ögon, får syninformation om handen att hamna i ”rätt” hjärnhalva. Syninformation om t ex höger hand leds till vänster hjärnhalva som sköter högra handens motorik och som dessutom får all sensorisk information om denna hand.  Synnervskorsets anatomi medför att det blir färre synapser, nervförbindelser, att passera. Det resulterade sannolikt i snabbare motorik och ökad precision, och inte minst att hjärnans volym och tyngd kunde minimeras.

Ögats styrning av handen är viktig för människan liksom för trädklättrande primater.  Primater, kattdjur och trädklättrande pungdjur har uppemot 50 procent okorsade nervbanor samt framåtriktade ögon. Detta medför att ögat och handen/tassen blir samtrimmade.

Krokodiler, flertalet fåglar, fiskar samt delfiner har enbart korsade synbanor, vilket stämmer väl med hypotesen. Dessa djur brukar sällan använda de främre extremiteterna (tassen, vingen, fenan) framför sig av anatomiska och funktionella skäl.

Ormar och andra djur som saknar extremiteter har relativt rikligt med okorsade banor.  I artikeln förklaras detta med att de saknar extremiteter. De har ingen hand, fena eller tass att samordna med ögat. Dessutom kan vänster och höger kroppshalva inte röra sig oberoende. (När en orm rullar ihop sig medsols kan vänster öga granska den vänstra kroppshalvan och om ormen rullar ihop sig motsols kan samma öga se högra kroppshalvan. Det blir alltså funktionellt att ha ett visst mått av okorsade synbanor.)

Publikation: Binocular vision, the optic chiasm,and their associations with vertebrate motor behavior

Matz L. Larsson, Frontiers in Ecology and Evolution 3:89, 29 juli, 2015,
DOI: 10.3389/fevo.2015.00089.

Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta: Matz Larsson, forskare och läkare, Mobil: 073-8090228

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera