Det bekräftas i en avhandling från Lunds universitet som också visar att mer forskning behövs för att närmare utröna hur männens fertilitet påverkas. Tidigare studier i samband med större industriolyckor och tillbud där farliga miljögifter läckt ut visar att det föds färre pojkar i de par där mannen exponerats för utsläppen. Men det verkar bara gälla när mannen exponerats i unga år, upp till 20-årsåldern.

– Det finns stora kunskapsluckor kring hur miljögifter påverkar vår reproduktion. Men tidigare resultat visar att mannens reproduktionsmaskineri är extra känsligt för hormonstörande gifter när det ännu är under utveckling, medan det hos äldre män inte rubbas lika lätt, förklarar Linus Kvist, doktorand vid institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet.

I avhandlingen har han letat efter om det i mannens spermieproduktion finns något svar på varför det av allt att döma föds färre pojkar när fadern varit exponerad för höga doser av hormonstörande miljögifter. Men fokus har inte varit på miljöolyckor utan istället på huruvida en generellt hög exponering via kosten har betydelse.

Underlaget har utgjorts av befolkningsgrupper från flera länder där männen fått lämna ett spermieprov, t.ex. från Grönland och Färöarna där en diet bestående av mycket fet fisk medför en ökad exponering för miljögifter som PCB och PFAS*. En annan grupp kom från Ukraina där ett mångårigt kemikalieintensivt jordbruk med DDT och andra bekämpningsmedel återverkar på lokalt producerade livsmedel. Även fiskare från den svenska västkusten har undersökts.

Som jämförelse användes en grupp män från Polen som hade en normal bakgrundsexponering för miljögifter.  Resultaten visade att balansen mellan mängden Y- och X-kromosombärande spermieceller på olika vis var rubbad bland männen som ingick i grupperna som exponerats särskilt.

Dock gick det inte att se något enhetligt mönster i resultaten. I en del fall var nivåerna av X-kromosomer förhöjda vilket talar för ökad chans att flickor föds, medan det i andra fall istället blev övervikt för Y-kromosomer vilket borde leda till att fler pojkar föds.

– Min slutsats är att det är intressant och nödvändigt att gå vidare med mer avancerade studier. Det finns till exempel en mängd miljögifter i vår omgivning som enskilt eller i kombination med de gifter vi undersökt kanske påverkar fertiliteten och kan förklara skillnaderna i resultaten, säger Linus Kvist.

FAKTA
I avhandlingen ingick även en studie som bekräftar att rökning har negativ inverkan på fertilitet.

Linus Kvist är doktorand vid institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet. Den 8 maj 2015 försvarar han avhandlingen ”Sperm Y:X chromosome ratio and androgen response  in men exposed to environmental pollutants”.

*PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en grupp av syntetiska ämnen som förekommer i bl.a. brandsläckningsskum och ytbehandlingar på vissa typer av emballage. Ämnet bryts ned mycket långsamt.

• Länk till avhandlingen
• Länk till forskargruppens hemsida

Text: Björn Martinsson

Ovanstående text är en artikel publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet den 4 maj 2015.