Tema

Undervisningen blir bättre i mindre klasser

De elever som går i mindre klasser på låg- och mellanstadiet klarar sig bättre i utbildningssystemet visar svenska och internationella studier. De lär sig mer. Deras kognitiva förmågor är högre vid 13 års ålder och de utbildar sig längre än elever i stora klasser. De får också högre lön i arbetslivet. För högpresterande elever tycks däremot klasstorleken spela mindre roll.

Fem färre elever på mellanstadiet resulterar i en tusenlapp mer i månadslön som vuxen. Resultaten syns ändå upp i 40-årsåldern. Effekterna på utbildningsresultat och lön är särskilt stora bland elever som kommer från socioekonomiskt svaga familjer.

Detta framkommer i en stor svensk undersökning av elever som gick i mellanstadiet på 1970- och 1980-talet fram till 1992. Studien som har genomförts av IFAU har tagit fasta på att klasstorleken fram till kommunaliseringen var reglerad till maximalt 30 elever. Om det fanns 31 elever i en årskurs i en skola fick de delas upp i två klasser.

Den svenska studien baseras på elever i vanliga skolor och elevantalet i små och stora klasser var ungefär 22 respektive 27 elever.

– Det man ser är att kunskaperna förbättras ju färre elever klassen innehåller. Fem elever färre ger motsvarande tio extra meritpoäng, säger Björn Öckert.

Detta är den första svenska studien som mäter effekten av mindre klasser på lång sikt och hur klasstorleken påverkar lönen. Det finns ett flertal andra studier som visar att elevresultaten på kort sikt gynnas av mindre klasser. Bland annat visar en stor amerikansk experimentell studie att effekten är stor bland lågstadieelever.

Dessa rön går emot den internationella översikt som den australiensiske skolforskaren John Hattie gjort. John Hattie har utifrån ett stort antal studier dragit slutsatsen att klasstorleken inte spelar någon större roll för skolresultaten. Bristen med de studier Hattie stödjer sig på är dock att de vanligen inte tar hänsyn till att elever med särskilda svårigheter ofta hamnar i mindre klasser.

Andra pekar på att de länder som presterar bäst i PISA-mätningen ofta har relativt stora klasser. Här saknar forskarna något riktigt bra svar. Kanske är det så att ett fungerande skolsystem med motiverade elever klarar av stora klasser bättre. Det visar även den svenska studien – för de bästa eleverna spelade klasstorleken inte så avgörande roll.

Att minska klasstorleken är kostsamt. IFAU-studien har dock gjort en kostnads- och intäktsanalys som visar att eftersom eleverna blir mer produktiva i vuxen ålder och får högre lön uppstår ändå en samhällekonomisk nettovinst.

Ett annat problem med mindre klasser är att det kräver fler lärare. I Kalifornien minskade man i ett enda slag klasstorleken och behövde anställa 25 000 nya lärare. Det storskaliga försöket visade att de positiva effekterna av mindre klasser uteblev då man tvingades anställa många okvalificerade lärare. Det är alltså viktigt att skynda långsamt med mindre klasser.

Hur ser det då ut i svenska skolor idag? Har klasserna vuxit sedan kommunaliseringen?

– Frågan är svår att besvara, säger Björn Öckert, eftersom skolans tillsynsmyndighet slutade räkna klasstorlekar 1994. Men preliminära rön säger att det inte hänt så mycket med klasstorleken vare sig åt det ena eller det andra hållet.

Forskarna vill nu fortsätta studierna av klasstorlekens betydelse och undersöka om effekterna kanske är som störst på lågstadiet.

Thomas Heldmark
Tillfrågad expert:
Björn Öckert, docent, verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Undervisningen blir bättre i mindre klasser

 lästid ~ 2 min