Tema

Finns ingen egentlig gräns för hur gamla vi kan bli

Att bli 100 år är inte längre väldigt ovanligt, men vid 110 tycks det gå en gräns som bara få människor kommer över. Vissa forskare tror att det går att flytta den gränsen uppåt. Vill vi det? Här står samhället inför svåra etiska och politiska beslut.

Världens hittills äldsta människa blev 122 år. Fransyskan Jeanne Calment avled 1997 och är den enda som blivit mer än 120 år gammal. Amerikanskan Sarah Knauss blev 119, därefter kommer två kvinnor som blev 117. Japanen Jiroemon Kimura är den man som blivit äldst med sina 116 år. Endast 30 personer i världshistorien har bevisligen blivit mer än 115 år gamla.

Sveriges äldsta människa genom tiderna är Astrid Zachrisson, som dog 2008, på sin 113:e födelsedag. Endast cirka 20 svenskar någonsin har blivit mer än 110 år. Däremot är cirka 1700 svenskar just nu över 100 år gamla och antalet har tiofaldigats sedan 70-talet. Då innebar en hundraårsdag telegram från kungen och stor pressuppvaktning. I dag är det högtidligt, men inte sensationellt att bli 100 (även om man fortfarande får telegram från kungen).

Sällan äldre än 110
Bakgrunden till 100-årsexplosionen är främst att vården blivit bättre på att hantera många av de hälsoproblem som ledde till en tidigare död. Samtidigt är det slående att en människa även med god omvårdnad, bra genetiska förutsättningar och tur i allmänhet inte kan bli mycket mer än 110.

I dag kartlägger forskarna många människor som är riktig gamla och jämför deras livshistoria med deras genuppsättning. Vad är det i deras kroppar eller sätt att leva som har lett till att de blivit så gamla? Resultaten kan användas för att hjälpa andra att hålla sig friska, men också för att hitta ledtrådar till vilka processer som är de viktigaste orsakerna till åldrande. Och det kan mycket väl finnas möjlighet att gripa in i dessa processer, säger Brun Ulfhake, professor på Karolinska Institutet.

– Jag tror att med en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar så skulle vi kunna förlänga livet mer än vad vi har gjort hittills. Tills nu har vi tagit bort saker som har dödat oss. Nu kan vi rikta in oss på att förändra saker som gynnar livsfunktionerna i våra celler.

Hitta processerna som håller oss friska
Nästan inga forskare pratar om att målet med forskningen är fler år i livet. Det handlar istället om att ge människor fler friska år, upp till den gräns där det inte går längre. Den amerikanske biologen Craig Venter blev världsberömd när han kunde presentera människans genom, en kartläggning av hela DNA-koden. Nu vill han DNA-testa en miljon gamla och unga, sjuka och friska människor och ur all data hitta de processer som kan hålla oss friska.

– Vi försöker inte nödvändigtvis förlänga människors liv, vi försöker förlänga deras hälsosamma liv genom att förstå systemen och ta fram preventiva åtgärder. Istället för att som sjukvården gör i dag satsa jättesummor på att hantera hälsoproblem när de uppstår, säger Craig Venter under ett besök i Sverige.

Livet på jorden är utvecklat för reproduktion och därmed nya kombinationer av gener som gör arten bättre rustad för sina miljöer. Men om det snart kommer fram att det med hjälp av mediciner går att förlänga antalet år i livet, då uppstår svåra framtidsfrågor som har med etik, politik och religion att göra. Hur länge vill vi leva? Hur länge bör vi leva? Professor Brun Ulfhake funderar mycket på frågorna.

– Vi är programmerade för att till varje pris inte dö. Men om man ställer sig lite ovanför människan och funderar, vad skulle människan som art tjäna på att vi kunde leva mycket längre? Det känns väldigt tveksamt, tycker jag. Vad har vi för glädje av att bli 300 år? För dig och mig kanske det finns skäl, men för människan som art? Det blir stagnation. Evolutionen behöver skaka om boxen med tärningar för att få ett bättre resultat. Vår största livförsäkring mot att människan inte ska utrotas som art är vår mångfald, säger Brun Ulfhake.

Delat sig i tusentals år
Craig Venter beskriver det som att vi nu håller på att ändra evolutionens kurs och han är inte heller ute efter att förlänga sitt eller andras liv, men utesluter ändå inte att det kan hända. Det finns exempel på liv där samma celler har delat sig i tusentals år, till exempel granen “Gamle Tjikko” i Dalafjällen, så det är ingen naturlag att molekyler som bygger livsprocesser inte skulle kunna hålla igång dessa under mycket lång tid.

– Vi har många andra problem att lösa på planeten än att förlänga människors livslängd, klimatförändringarna inte minst. Men det kan hända att vi i vår forskning hittar preventiva preparat som skulle kunna förlänga våra liv, för det är ingen självklarhet att biologiska system ska sluta fungera, säger Craig Venter.

Tillfrågade experter:
Brun Ulfhake, professor i anatomi, Karolinska Institutet.
Craig Venter
, ph.D, genetiker, USA

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Finns ingen egentlig gräns för hur gamla vi kan bli

 lästid ~ 4 min