Tema

”Beslutsfattare tolkar forskning om åldrande lite som det passar”

Många äldreforskare i Sverige anser att politikerna inte tar till sig hela bilden av forskningen kring äldrefrågor. Det gäller främst de problem som äldrevården står inför med ökande efterfrågan och minskande resurser.
– Det är svåra prioriteringar vi har att göra med, men givet det, så tar man bara till sig det som passar, säger till exempel Mats Thorslund, professor på Karolinska Institutet.

– Vissa politiker säger att ”det är inte så farligt” eller ”de äldre lever längre som friska” och sådana saker. Det stör mig när jag hör politiker säga att de äldre blir friskare. Det väcker inte alltid respekt hos oss som forskare, säger Mats Thorslund, professor på Karolinska Institutet.

Marta Szebehely, professor på Stockholms universitet instämmer i att det finns en tendens att politiker och beslutsfattare väljer att lyssna på den forskning som passar.

– De kan välja att lyssna på forskning som säger att det inte är ett problem och forskning som säger att det är ett problem, att till exempel anhöriga hjälper till mycket mer.

– Jag tror inte det finns något forskningsstöd som är helt ovedersägligt, så om en politiker inte vill lyssna på min forskning kan man alltid hitta stöd i någon annan, säger Marta Szebehely.

Brist på geriatrisk kompetens
Boo Johansson, professor vid Göteborgs universitet upplever att politikerna kan ta till sig forskningen, men att det därefter är stopp.

– I handling så skulle man ju önska betydligt mycket mer av geriatrisk, geropsykiatrisk, geropsykologisk kompetens lättillgängligt för äldregruppen – inte minst på primärvårdsnivån. Det är absolut nödvändigt. Varenda vårdcentral borde ju kunna säga att vi har geriatrisk kompetens, säger Boo Johansson.

Geriatrikern Yngve Gustafsson har i flera decennier verkat för att kompetensen inom äldrevården måste höjas, men tycker det händer för lite, trots att det inte borde vara en fråga om resurser.

Dyrt med vanvård
– Vi har gjort en studie där vi ser att om vi höjer kvaliteten så kan vi minska kostnaderna med 20-30 procent. Det är onödiga komplikationer som leder till lunginflammation, trycksår, fallolyckor och så vidare. Det är sådant som kan förebyggas. Det är dyrt att vanvårda gamla människor, säger Yngve Gustafsson.

Doktoranden Susanne Frennert på Lunds tekniska högskola, hoppas att i framtiden kunna nå ut med sin robotforskning till politikerna för att motverka det kanske lite väl stora intresset för ny teknik som hon märker av.

– Det är ju väldigt mycket fokus på tekniken, att alla vill vara moderna kommuner. Ibland förlorar man lite människoperspektivet skulle jag vilja säga. Det gäller att ha koll på ändamålet, säger Susanne Frennert.

Tillfrågade experter:
Mats Thorslund, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Marta Szebehely
, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre på Stockholms universitet.
Boo Johansson
, professor i geropsykologi, Göteborgs universitet.
Yngve Gustafsson
, professor i geriatrik, Umeå universitet.
Susanne Frennert
, doktorand på avdelningen för rehabteknik vid Lunds tekniska högskola.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

”Beslutsfattare tolkar forskning om åldrande lite som det passar”

 lästid ~ 2 min