Tema

Generna färgar hur vi röstar

Samspelet mellan arv och miljö diskuteras ofta för att förklara människors personlighet och beteenden. När det gäller vårt politiska engagemang har många ändå uppfattningen att det enbart är ett resultat av yttre miljöfaktorer så som utbildning och uppfostran, snarare än av egenskaper som vi har ärvt av våra föräldrar. Nu visar forskning att det genetiska arvet även spelar en betydelsefull roll för hur vi agerar politiskt.

Statsvetare brukar mestadels fokusera på faktorer som kan relateras till miljöaspekter så som utbildning och klasstillhörighet när de analyserar politiskt beteende. För cirka tio år sedan kom dock de första resultaten som pekar på det genetiska arvets betydelse för människan som politisk varelse. Det resulterade då i en het debatt, men sedan dess har forskare inom olika fält intresserat sig för frågan. En av dessa är Sven Oskarsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I ett av hans forskningsprojekt fick 25 000 vuxna tvillingpar svara på frågor som handlade om deras åsikter och hur de engagerade sig politiskt på andra sätt. Det visade sig att så mycket som 30-50 procent av det politiska engagemanget kan förklaras av genetiska faktorer.

– Detta gäller inom olika aspekter som huruvida man röstar, demonstrerar och vilken ideologisk ståndpunkt man har, berättar Sven Oskarsson.

För att avgöra ärftlighet är logiken egentligen väldigt enkel, enligt Sven Oskarsson. Medan tvåäggstvillingar är som vanliga syskon med i genomsnitt cirka 50 procent gemensam arvsmassa, är enäggstvillingar i princip genetiska kopior av varandra. Genom att jämföra dessa kan man sedan statistiskt beräkna hur stor del av det politiska engagemanget som kan härledas till sociala respektive genetiska faktorer. Man kan också titta på hur lika enäggstvillingar som har vuxit upp isär visar sig vara för att särskilja miljö från arv.

För att förstå vad resultaten innebär kan vi leka med tanken att vi uppnår ett helt jämlikt samhälle där vi tar bort alla sociala skillnader.

– Då kommer det ändå finnas skillnader i vårt politiska deltagande som istället förklaras till 100 procent av gener, säger han.

Både arv och miljö påverkar
Inom ramen för ett annat projekt studerade han barn som adopterats bort, vilket fram till 1970 skedde inom landets gränser. Med hjälp av det flergenerationsregister som vi har i Norden kan forskare peka ut både adoptivföräldrar och biologiska föräldrar för att upptäcka samband mellan generationer utifrån olika aspekter så som inkomst, utbildning och politiskt engagemang.

– Studien visade att det är sannolikt att en person röstar om adoptivföräldrarna gör det och sannolikheten ökar ytterligare om han eller hon dessutom har en biologisk förälder som röstar. Många av dessa personer vet inte ens om att de är adopterade vilket gör resultaten ännu starkare, säger han.

Han påpekar samtidigt att det är viktigt att man ser till mönstren i den här typen av forskning och inte försöker dra för tajta slutsatser. Människans personlighet och beteende formas utifrån ett samspel mellan arv och miljö och förståelsen för hur detta samspel fungerar har ökat ytterligare efter att epigenitiken vuxit fram under 1990-talet. Att en handfull specifika gener avgör om vi tänker gå och rösta eller inte är det ingen som menar, utan det handlar om 1000-tals gener som tillsammans ger upphov till ärftlighet.

– Det är inga raka spår, utan en lång kedja där generna påverkar vår personlighet som i sin tur påverkar vårt politiska engagemang, säger han. Resultaten har absolut inget med biologisk determinism att göra; att tänka ’jaha, då är det kört vi kan lika gärna ge upp att försöka påverka eftersom man är född in i det’ är helt fel, påpekar han.

Olika förutsättningar – trots jämlik spelplan
Under perioder har den allmänna debatten om arv och miljö varit väldigt svartvit, där man tar ställning för antingen det ena eller det andra istället för att acceptera det faktum att bägge faktorer är av betydelse. Även om har debatten idag har svalnat så är det nog flera som höjer på ögonbrynen åt att söndagens valutgång till viss del sitter i befolkningens arvsmassa.

– Vi kan göra allt vi kan för att skapa en jämlik spelplan för folk om vi tycker det är bra. Men vi är inte oskrivna blad när vi föds. De som reagerar starkt på dessa resultat måste utgå från att vi föds exakt lika och med samma förutsättningar, säger Sven Oskarsson.

Att alla människor rent genetiskt inte har möjlighet till samma förutsättningar är dock ett faktum som kan utnyttjas av vissa och underminera argument för andra.

– Precis som med all forskning så finns det risker för att resultat misstolkas och används medvetet inom fascism, rasism men också kommunism. Men den här forskningen handlar som sagt inte om antingen eller – det är både miljö och arv som påverkar människan som politisk varelse, säger Sven Oskarsson.

Text: Elin Melin, forskning.se
Intervjuad forskare: Sven Oskarsson, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet

Kontaktinformation
red@forskning.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Generna färgar hur vi röstar

 lästid ~ 4 min