Tema

Lax påverkas av odlingsmiljön

Det är möjligt att förbättra kvaliteten hos odlad lax genom relativt enkla metoder, visar forskning vid Göteborgs universitet. I takt med att vattenkraften i Sverige har byggts ut har mängden vild lax sjunkit kraftigt och laxar i odlingar utvecklas annorlunda jämfört med vilda laxar.


– De flesta storälvar är utbyggda och det är därför inte längre möjligt för laxen i dessa älvar att leka naturligt, säger Jörgen Johnsson, beteendeekolog och expert på fiskars beteende och utveckling.

Han är forskningsledare för projektet ”SMOLTPRO” som snart avslutas och där syftet varit att studera ekologiskt och etiskt hållbara metoder som ökar det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsodling av lax och öring.

Återväxten sker mest i odlingar
Större delen av laxens tillväxt sker i havet men den förökar sig och tillbringar sina första år i sötvatten. Under lektiden återvänder den vuxna laxen till ”hemvattnet” där den föddes. Men i och med att vattenkraften byggts ut har laxens återvandring minskat. Återväxt sker i stället till stor del i så kallade kompensationsodlingar.

– Men även om man använder älv-eget material, det vill säga föräldrar från samma bestånd, så utvecklas lax i odlingar annorlunda jämfört med vilda laxar, säger Jörgen Johnsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Nyligen presenterades projektets forskningsresultat i Uppsala för samhällsintressenter: odlingsföreståndare och länsstyrelser samt representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Vattenfall.

Steril miljö ett problem
Odlad lax växer alltså upp i en konstlad miljö och lever i stora vattentankar. Vid ett eller två år är smolten tillräckligt stora för att migrera och överleva i havet.

Nu visar studierna att det har betydelse för smoltens utveckling hur miljön i odlingarna ser ut. Är omgivningen steril kan till exempel hjärnans utveckling och även beteendet påverkas.

Täthet störst betydelse för kvaliteten
Försök har genomförts i en serie fullskaliga modellsystem i Sverige, Norge och Danmark, vilket har gjort det möjligt att utvärdera de olika klimatområdena i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön.

Resultaten visar att både täthet och struktur i odlingstanken kan påverka smoltens beteende, stressnivåer, hälsa och tillväxt positivt. Mer struktur i odlingstanken (till exempel konstgjorda växter) och mindre täthet (färre fiskar i tanken) innebär bättre kvalitet på laxen.

– Resultaten hittills tyder på att tätheten är det viktigaste i konventionell laxuppfödning. Generellt sett kan lägre täthet vara ett sätt att öka kvaliteten på ettårig smolt, även om det kan innebära högre produktionskostnader säger Jörgen Johnsson.

Rätt storlek avgörande
Laxen måste ha uppnått en viss storlek på våren för att vara redo att migrera till havs. Studier har utförts på både ettårig och tvåårig smolt.

– Problemet med tvåårig smolt är att den i odling kan växa för fort och bli för stor och fet vilket tycks minska benägenheten att migrera. Medan problemet med ettårig smolt är det motsatta: den kan vara för liten. Därför gäller det att anpassa födonivån i odlingarna, säger Jörgen Johnsson.

En övergripande slutsats av studierna är att en odlingsmiljö som mer efterliknar naturen ger friskare smolt och bättre kvalitet på laxen.

– Försöken visar också att det generellt är effektivare att satsa på odling av ettårig smolt. Man bör minimera tiden som laxen är i odling där det är möjligt, säger Jörgen Johnsson.

Se även hemsida: http://www.smoltpro.science.gu.se/

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Lax påverkas av odlingsmiljön

 lästid ~ 3 min